I Finland är läkemedel dyra jämfört med Sverige
I genomsnitt är receptfria läkemedel 37 procent billigare i Sverige än i Finland. Även på receptbelagda läkemedel är prisskillnaden till Sveriges fördel, särskilt på allmänna referensprissatta läkemedel. Det är uppenbart att en reform av läkemedelsdistributions- och apotekssystemets strukturer och verksamhet både skulle stödja finländarnas köpkraft och leda till besparingar i den offentliga ekonomin.
Under hösten 2023 fick Copenhagen Economics, ett konsultföretag specialiserat på tillämpning av nationalekonomi, av Finsk Handel i uppdrag att genomföra en prisjämförelse av läkemedel mellan Finland och Sverige. Utredningsmaterialet* samlades in i oktober 2023. I prisjämförelsen beaktas också skillnaderna i momssatserna mellan länderna.
Enligt resultaten av utredningen är receptfria läkemedel i genomsnitt 37 procent billigare i Sverige än i Finland, jämfört med de svenska apotekens nätbutiker är prisskillnaden 48 procent. Till exempel allergimedicinen Kestine (ebastin, 10 mg tablett, 10 st.) är i Sverige, beroende på försäljningskanal, 33–50 procent och smärtstillande medel som innehåller ibuprofen (400 mg tablett, 30 st.) 46–56 procent billigare än motsvarande jämförbara produkter i Finland.
Receptbelagda läkemedel är i genomsnitt 11 procent billigare i Sverige, och i båda länderna är referensprissatta läkemedel, det vill säga läkemedel konkurrerande inom ramen för läkemedelsutbytet, 20 procent billigare.
”Finländarna betalar klart mer än svenskarna för sina läkemedel”, sammanfattar Mari Kiviniemi, verkställande direktör för Finsk Handel, resultaten av prisjämförelsen.
Resultaten av prisjämförelsen överensstämmer med den årliga internationella prisjämförelse som utförs av Sveriges läkemedelsmyndighet, TLV, enligt vilken konkurrerade läkemedel som omfattas av Sveriges läkemedelsutbyte till sitt partipris är 39 procent dyrare i Finland än i Sverige. TLV:s årliga prisjämförelse tar även hänsyn till förändringar i valutakurserna. Under tidigare år har prisskillnaden mellan våra länder varit ännu större i den här undersökningen.
Resultaten ligger också i linje med den rapport som social- och hälsovårdsministeriet publicerade år 2020. Ministeriet konstaterade att prisregleringen av läkemedel i Finland, dvs. läkemedelsprismodellen, är dyrare än i de andra nordiska länderna: kostnaderna för läkemedelsersättningar var i Finland 184–244 miljoner euro och patienternas självriskkostnader var 37–94 miljoner euro högre.
Konsumenterna och samhället betalar för konkurrensproblemen i sina läkemedelskostnader
I Sverige förnyades apotekssystemet 2009, då bland annat ägandet av apotek avreglerades och försäljningen av receptfria läkemedel utvidgades till butikerna. Nätapoteken har också vuxit snabbt, och tillgången till apotekstjänster har som helhet förbättrats. I Sverige är apotekskedjornas täckningsstruktur effektiv, och täckningsgraden är betydligt lägre än på finska apotek. I Sverige uppmuntras kedjorna till parallellimport och en genuin konkurrens håller priserna nere. Enligt Sveriges Apoteksförening är svenska konsumenter mycket nöjda med apotekssystemet.
”I Sverige har man skapat ett kostnadseffektivt och funktionellt detaljhandelsförsäljningssystem för läkemedel, vilket som ett av de mest effektiva systemen i Europa också är en bra grund för den finska modellen”, säger Kiviniemi.
I Finland regleras läkemedelspriserna av en läkemedelsprislista fastställd av statsrådet. Sedan april 2022 har apoteken kunnat konkurrera med priser på receptfria läkemedel mellan ett visst högsta och lägsta pris. I Copenhagen Economics utredning påvisas att i de finländska nätapotek som undersöktes i oktober 2023 är mer än 95 procent av receptfria läkemedel fortfarande prissatta enligt det högsta priset.
”Resultaten av utredningen visar att priskonkurrensen i Finland är försumbar”, säger Kiviniemi.
Konkurrens- och konsumentverket har också uppmärksammat konkurrensproblemen i det finska apotekssystemet. I både 2020 års omfattande utredning av apoteksekonomin och utredningen gällande apotekens beskattning, som publicerades i december 2023, konstaterar Konkurrens- och konsumentverket att apoteksägarnas vinster är mycket höga. Staten och konsumenterna betalar apotekarnas överdrivna vinster som onödigt höga läkemedelskostnader.
År 2022 betalade FPA totalt 1,8 miljarder euro i läkemedelsersättningar, och ersättningarna ökade med 51 miljoner euro från föregående år.
”En sänkning av läkemedelspriserna skulle direkt minska statens utgifter, medan konsumenternas köpkraft skulle förbättras”, betonar Kiviniemi.
Avregleringen av receptfria läkemedel är en bra start
För närvarande har avregleringen av vissa receptfria läkemedel till försäljning utanför apoteken inkluderats i regeringsprogrammet, och reformarbetet börjar i social- och hälsovårdsministeriet. Att avreglera försäljningen av receptfria läkemedel till ett geografiskt omfattande handelsnätverk och omfattande öppettider skulle utöka och förbättra tillgången till läkemedel och göra uträttandet av ärenden smidigare i både städer och glest befolkade områden.
”Den avregleringen av receptfria läkemedel till butiker som regeringen har inlett är en bra start, men hela läkemedelsdistributionssystemet i Finland bör reformeras mer grundligt och omfattande. Till exempel bör ägandet av apotek ordnas på samma sätt som inom den övriga privata hälso- och sjukvården, så att man genom prisreglering kan sänka läkemedelspriserna”, beskriver Kiviniemi några av reformbehoven.
”Reformerna måste genomföras så att läkemedelssäkerheten och de landsomfattande tjänsterna säkerställs”, tillägger Kiviniemi.
Bilaga:
Mer information:
Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, mari.kiviniemi(at)kauppa.fi
Mer information om prisjämförelseutredningen:
Kalle Kantanen, Senior Economist, Copenhagen Economics, tfn 0400 168 332,
kak(at)copenhageneconomics.com
* Det material som användes i prisjämförelsen samlades in i oktober 2023, och man granskade alla receptfria och receptbelagda läkemedel, samt läkemedel som omfattas av referensprissystemet i båda länderna.
