Fackhandeln drev tillväxten inom detaljhandeln – hårdare internationell konkurrens

Enligt förhandsuppgifter växte detaljhandeln förra året med drygt två procent. Tillväxten var särskilt stark i juli–oktober, då en stor del av både semesterpenningarna och skatteåterbäringarna utbetalades. Försäljningstoppen under sensommaren och hösten syntes i synnerhet inom fackhandeln av hemelektronik, idrottsredskap samt inredning och bruksartiklar för hemmet. Även inom klädhandeln var hösten god efter en svag början på året, och klädhandeln började växa för första gången sedan 2012.

Den hårda konkurrensen inom fackhandeln syntes som lägre priser: omsättningen i euro ökade långsammare än omsättningen korrigerad med prisfluktuationer. Inom hemelektronikhandeln påverkas den lägre prisnivån även av den kontinuerliga tekniska utvecklingen.

Partihandelns omsättning ökade inte som helhet betraktat förra året, men branscherna inom partihandeln utvecklades på mycket olika sätt. Handeln med maskiner och utrustning samt informationsteknik uppvisade en synnerligen rejäl tillväxt.

För att sysselsättningsmålen ska nås måste handelns konkurrenskraft bevaras

Trots den ökade omsättningen sjönk sysselsättningen inom detaljhandeln till sin lägsta nivå under granskningsperioden som började 2005. Sysselsättningen sjönk med hela 10 000 personer och antalet löntagare med 9 000, vilket betyder att både antalet företagare och antalet arbetstagare minskade. Som helhet betraktat var hela handelsbranschen ändå den största sysselsättaren bland de privata branscherna, med närmare 290 000 sysselsatta.

”Om vi vill nå regeringens sysselsättningsmål och hålla kvar sysselsättningen på en hög nivå, har handeln som sysselsätter i Finland en nyckelposition. Handelns verksamhetsförutsättningar och internationella konkurrenskraft får inte försämras genom politiska beslut”, säger Finsk Handels chefsekonom Jaana Kurjenoja.

Den hårdare inhemska och utländska konkurrensen såväl i fysiska butiker som på nätet samt behovet av att vara kostnadseffektiv och effektivisera verksamheten minskar efterfrågan på arbetskraft även i fortsättningen. Man försöker hantera och förkorta inköpskedjorna effektivare än tidigare, och skalfördelar söks bl.a. genom kedjebildning, stora centrallager och inköpssamarbete.

En automatisering av funktioner och digitaliseringen i handeln möjliggör effektiviseringen. Även urbaniseringen och en åldrande befolkning ändrar handelns strukturer.

Finsk Handel förutspår att sysselsättningen inom detaljhandeln kommer att minska med minst 3 000 personer fram till år 2022. Samtidigt tros omsättningen dock inte minska, trots att tillväxttakten avtog från förra året.

Bilaga: Handelns utsikter 2022 eBilaga

Mer information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja@kauppa.fi