Coronapandemin sätter i synnerhet fackhandeln på prov med minskad omsättning och sysselsättning
Sysselsättningen inom detaljhandeln har haft en nedåtgående trend sedan sommaren 2018 och kommer att försvagas ytterligare av coronapandemin. Konsumenterna upplever också att risken för arbetslöshet har ökat, vilket direkt återspeglas i konsumtionsbeteendet. Omsättningen förväntas minska i stället för den tidigare prognostiserade måttliga tillväxten. Situationen drabbar hårdast den inhemska fackhandeln, som redan befinner sig i en kritisk situation.
Sysselsättningsutvecklingen inom hela samhällsekonomin har direkt påverkan på efterfrågan inom handeln och följaktligen även på sysselsättningen i branschen. Handeln är den största arbetsgivaren inom tjänstesektorn och ger nästan 300 000 finländare sitt uppehälle.
Inom detaljhandeln har sysselsättningen haft en nedåtgående trend sedan sommaren 2018 och igen under hela hösten 2019 efter ett halvt års stabilisering. Den nedåtgående utvecklingen fortsatte även i januari–februari 2020.
”Effekterna av coronaepidemin syns ännu inte helt i statistiken men kommer att accelerera den nedåtgående utvecklingen inom detaljhandeln,” säger chefsekonom Jaana Kurjenoja vid Finsk Handel.
Efterfrågan inom industrin och den övriga tjänstesektorn såväl som byggandet har stött sysselsättningen inom partihandeln under de senaste åren, men det verkar som om sysselsättningsökningen även inom partihandeln kan ha stannat. Coronakrisen kommer att påverka partihandeln lite senare än detaljhandeln, och effekten kommer att förstärkas av en eventuell avmattning i byggandet och industrin.
Denna uppfattning får stöd av antalet dagliga rådgivningssamtal till Finsk Handel som har rent av exploderat. Upp till ett par hundra personer per dag har kontaktat Finsk Handel angående de pågående samarbetsförhandlingarna och permitteringarna.
”Utifrån de meddelanden och samtal som vi fått förväntas problemen fortsätta långt efter sommaren, både inom fackhandeln och den tekniska partihandeln,” säger arbetsmarknadsdirektör Anna Lavikkala vid Finsk Handel.
Detaljhandelns försäljning minskas – ett rejält fall i fackhandeln
I januari–februari förutspådde Finsk Handel fortfarande att detaljhandelns omsättning skulle växa med cirka en procent och fortsätta att växa stadigt fastän tillväxten inte når samma takt som före den finansiella krisen. Enligt den senaste prognosen från mars kommer detaljhandelns omsättning att minska med två procent i år, förutsatt att den globala ekonomin snabbt återhämtar sig från de ekonomiska effekterna av coronapandemin under de senaste två kvartalen.
Dagligvaruhandelns och apotekens omsättning förväntas öka i år. Även näthandeln med mat och hemleveranstjänsterna växer. I takt med att coronaepidemin ger med sig förväntas näthandeln med mat permanent stanna på en högre nivå en före pandemin. Även sysselsättningen inom dagligvaruhandeln ökar men tillväxten är inte särdeles varaktig.
Fackhandeln inklusive modebranschen, den optiska branschen, bokhandeln, guldsmedsaffärerna, varuhusen och inredningen drabbas mest när kundflödet stagnerar. Förlusterna inom sporthandeln förvärras av det dåliga vintervädret. Begränsningarna av rörelsefriheten kan förvärra förlusterna inom järnhandeln i början av årets viktigaste säsong i och med att sommargästerna inte kan åka till sina stugor. Även om en del av efterfrågan inom bruksvaru- och fackhandeln flyttar till nätet, kommer förstärkningen av de digitala kanalerna endast att kompensera en liten del av minskningen i efterfrågan. Dessutom kan en del av den digitala handeln även flytta utomlands.
”Situationen är mycket svår för fackhandeln och ännu svårare för de företag som inte har kunnat utveckla fungerande digitala kanaler,” säger Kurjenoja.
Konsumenterna upplever att risken för arbetslöshet är större än tidigare
Ur detaljhandelns perspektiv är en av de viktigaste indikatorerna konsumenternas uppfattning om hur stor risken för arbetslöshet är. Konsumenternas förväntningar har visat en trendliknande försämring under de senaste två åren trots att sysselsättningen har ökat. Försämringen av förväntningarna jämnades dock ut för cirka sex månader i slutet av 2019, men i mars 2020 försämrades de igen betydligt. Senast ansågs risken för arbetslöshet vara lika stor i oktober 2016.
”En ökande risk för arbetslöshet utlöser ofta beredskapsbesparingar, det vill säga att man sparar för sämre tider även om det kanske inte ens behövs. Detta syns särskilt inom fack- och bruksvaruhandeln”, säger Kurjenoja.
Mer information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja@kauppa.fi
