Branschbegränsningen och ansökningsgrunderna för kostnadsstödet till företag måste göras mer flexibelt
Regeringens proposition om tidsbegränsat kostnadsstöd till företag behandlas nu i riksdagen av ekonomiutskottet. Finsk handel anser att lagpropositionen är mycket välkommen och önskar att den behandlas snabbt. Samtidigt anser de att det ännu borde göras ändringar i propositionen för att kostnadsstödet ska nå ut till de företag som behöver det allra mest så bra som möjligt.
Kostnadsstödets branschbegränsning är mycket problematisk eftersom det finns stora företagsspecifika skillnader inom olika branscher.
”Inom handelsbranschen verkar ett stort antal företag som inte finns med bland de stödberättigade branscher som fastställts i statsrådets förordning, men som har lidit mycket av den minskade omsättningen på grund av coronapandemin”, påminner Simo Hiilamo, intressebevakningsdirektör på Finsk handel.
Exempel på detta är många företag inom dagligvaruhandeln som ligger vid trafikknutpunkter, i kontorsområden, på turistmål eller i närheten av statsgränserna. Omsättningen har även sjunkit betydligt för företag inom partihandeln som säljer alkoholhaltiga och andra drycker eftersom försäljningen till restauranger har minskat kraftigt på grund av restriktionerna för förplägnadsrörelser. Denna bransch har inte omfattats av kostnadsstödet.
Flexiblare tolkning av stöd av synnerligen vägande skäl
Enligt Finsk handels uppgifter har möjligheten att ansöka om stöd av synnerligen vägande skäl inom icke-stödberättigade branscher enligt den s.k. undantagsparagrafen hittills tolkats mycket strängt. Stödet har trots anhållan inte beviljats företag inom handelsbranschen som inte verkar inom branscher som är stödberättigade enligt statsrådets förordning.
”Det är mycket viktigt att undantagsparagrafen, dvs. de synnerligen vägande skälen för ansökan om stöd, görs mer flexibel”, påpekar Hiilamo.
För närvarande nämns endast offentligrättsliga begränsningar och skriftliga bestämmelser som synnerligen vägande skäl i förklaringarna i regeringens proposition. Enligt Finsk handel borde även myndighetsrekommendationer, såsom rekommendationen om distansarbete, som har en direkt inverkan på verksamheten i ett stort antal företag oavsett bransch, räknas till synnerligen vägande skäl.
”Rekommendationen om distansarbete har haft en stor inverkan på framför allt handelsbranschen, till exempel inom modehandeln och partihandeln för pappers- och kontorstillbehör, som är en bransch som inte har omfattats av kostnadsstödet”, säger Hiilamo.
Kostnadsstödets maximibelopp är otillräckligt för företag med många anställda
Kostnadsstödets maximibelopp är 500 000 euro precis som för det tidigare kostnadsstödet. I praktiken innebär det att företag som fick kostnadsstöd till maximibelopp i det första skedet totalt kan få 300 000 euro i nytt stöd för en fem månaders period på grund av att maximibeloppet är 800 000 euro enligt EU:s tillfälliga regler om statligt stöd.
Detta leder till att en del av de företag som är berättigade till stöd inte kommer att få tillräcklig hjälp av kostnadsstödet för att klara den svåra ekonomiska situationen.
”Problemet med kostnadsstödets maximibelopp gäller framför allt företag med många anställda och företag som använder underleverantörstjänster i stor utsträckning”, konstaterar Hiilamo.
För att det ska finnas tillräckligt med stöd för företag som behöver det och är berättigade till det borde enligt Finsk handel den gällande övre gränsen för EU:s tillfälliga regler om statligt stöd tillämpas på samordningen av olika stöd. Om coronapandemin drar ut på tiden och kostnadsstödet för företag får en fortsättning, borde andra stödformer som tillåts enligt EU:s tillfälliga regler för statligt stöd utnyttjas såsom stödet för fasta kostnader.
Mer information: Simo Hiilamo, intressebevakningsdirektör, Finsk handel, 050 350 7564, fornamn.efternamn@kauppa.fi
