Coronan bidrog till tillväxt inom handeln – sysselsättningen minskade

Coronaåret hade varierande konsekvenser för handeln. Enligt de preliminära uppgifterna växte omsättningen inom detaljhandeln med drygt fyra procent, men till exempel dagligvaruhandeln fick en extra tillväxtimpuls av coronapandemin. Omsättningen ökade inom dagligvaruhandeln med nästan 7 procent och omsättningsvolymen cirka 5 procent under förra året enligt den preliminära statistiken.

För fackhandeln var coronaåret mycket motsägelsefullt. I synnerhet järnhandeln, hemelektronik samt sport- och inredningshandeln drog direkt nytta av den minskade rörligheten som orsakades av coronan och ökningen av distansarbete och -studier. Samtidigt förlorade bland annat modebutikerna nästan en fjärdedel av sin årliga omsättning.

Tillväxten under det pågående året påverkas också av pandemin som dragit ut på tiden. Ju längre tid som rörlighets- och rese- samt övriga tjänster används i liten utsträckning, desto längre pågår den snabba tillväxten inom vissa branscher inom detaljhandeln samtidigt som krisen inom andra branscher fördjupas ännu mer.

Finsk Handel uppskattar att omsättningen inom detaljhandeln i år växer med 2,5 procent om pandemin avtar och om rörligheten, resande och användningen av tjänster bli livligare redan under sommaren. Nästa år har tillväxtimpulsen till följd av coronan avtagit och man återgår närmare de tidigare tillväxttalen inom detaljhandeln.

“Detaljhandeln kommer inte att återgå till vad den varit. Somliga förändringar såväl i konsumentbeteendet som inom handelns egen verksamhet är mer bestående”, säger Jaana Kurjenoja, chefsekonom för Finsk Handel om framtiden.

Digitaliseringen förutsätter investeringsförmåga och kompetens

Coronapandemin har försnabbat många utvecklingstrender som förr har verkat i bakgrunden. En av dessa var digitaliseringen. Digitalt köpande blev vanligare, och dess årstillväxt uppnådde förra året rekordsiffrorna från 2010–talet.

”Den årliga tillväxten inom den digitala handeln har i genomsnitt varit cirka 10 procent under 2010–talet, medan tillväxten förra året hoppade till 18 procent”, berättar Kurjenoja om utvecklingen.

Trots att de högsta tillväxttalen inom digitala handeln finns i historian har coronan också gett fart åt digitala handeln de närmaste åren.

”Därför är det ytterst viktigt att fack- och bruksvaruhandeln kan göra starka investeringar i digitalisering samt i service- och produktutveckling som också kunde bära på de internationella marknaderna”, betonar Kurjenoja.

För att dra nytta av de globala marknaderna inom näthandeln och de möjligheter som digitaliseringen tillfört är det nödvändigt att satsa på kompetens inom olika utbildningsnivåer.

”En fortsatt kompetensutveckling är särskilt viktig så inhemsk handel fortsätter vara konkurrenskraftig då den internationella konkurrens blir allt hårdare”, betonar Mari Kiviniemi, vd för Finsk Handel.

Enligt Kiviniemi är det också ytterst viktigt att trygga konsumenternas köpkraft då man övergår från stimulansåtgärder till anpassning av den ekonomiska politiken.

“Förutom inkomstbeskattningen har momsen en stor inverkan på köpkraften och den inhemska handeln”, påminner Kiviniemi.

 Företagsamhet inom handeln ska stärkas

Omsättningstillväxten förra året syns inte som en ökning i antalet sysselsatta. Under två år har sysselsättningen inom detaljhandeln minskat med 25 000 sysselsatta, och någon märkbar tillväxt förutspås inte för de kommande åren

Att sysselsättningen minskar beror på att verksamheter effektiveras till följd av ökad internationell och inhemsk konkurrens, vilket syns bland annat som digitalisering, automatisering och att man går samman i kedjor.

”Effektivitet och ökad internationell konkurrenskraft är i sig inte dåliga saker”, konstatera Kurjenoja.

I bakgrunden finns dock en utveckling som pågått länge där mängden företag har minskat då internationella kedjor tagit över marknader, och där nya företag grundats färre än förr. Med nya företag uppstår nya tankar, innovationer och ny konkurrens som är viktig både för branschens egen utveckling och för de teknologi- och serviceföretag som agerar kring handeln.

”Ju fler huvudkontor- eller undersöknings- och utvecklingsfunktioner vi har, desto mer tillväxt kan handeln skapa runtomkring sig”, påminner Kurjenoja.

Att stärka företagsamhet förutsätter också att man tar hand om livskraften i stadskärnorna. Där spelar fysiska butiker en viktig roll.

”När vi övergår till det ’nya normala’ är det ännu viktigare att anstränga sig hårt för skapa fungerande, tillgängliga och trivsamma stadscentrum som möjliggör företagande. Handeln i Finland var mitt i ett genombrott redan innan coronan och pandemin har inte förändrat situationen”, säger Kiviniemi.

Bilaga:

Mer information:

Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, 050 511 3189, mari.kiviniemi(at)kauppa.fi

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

* Omsättningen korrigerad med prisfluktuationer