En återställning av elskatten för servicebranschen till industrins nivå möjliggör en klimatneutral handel 2035

Målet för färdplanen Förnybar handel 2035 är att den finländska handeln ska vara en klimatföregångare globalt och nå klimatneutralitet år 2035. Handeln kan dock inte åstadkomma detta på egen hand, utan branschen behöver incitament för investeringar och nya skattelösningar.

Genom elektrifiering inom handeln är det möjligt att minska växthusgasutsläppen tydligt. Av en utredning om elförbrukning inom handeln som Finsk Handel låtit göra som en del av färdplanen för ett koldioxidsnålt samhälle framgår att en lägre elskattesats skulle påskynda elektrifieringen inom handelsbranschen och därmed också klimatneutraliteten ytterligare. *

Före år 1997 hade hela näringslivet samma elskattesats. År 1997 beslutade regeringen att dela elskatten i två skatteklasser för att öka statens intäkter. I och med detta lyftes elskatten för servicebranscherna till den högre skatteklassen.

”Det klimatneutralitetsmål för 2035 som den nuvarande regeringen ställt upp kommer inte att nås inom handeln, om branscherna inte behandlas jämlikt. Målet kräver utsläppsminskningsåtgärder inom alla sektorer, och att dessa åtgärder möjliggörs”, påpekar Mari Kiviniemi, verkställande direktör för Finsk Handel.

Handeln i Finland har redan länge stått inför nya utmaningar och befunnit sig i en hård internationell konkurrens, i likhet med industrin. Detta är en tydlig grund för att återställa handeln i fråga om elbeskattningen till samma läge som industrin.

”För samhället är det inte likgiltigt hur det går med handeln eftersom handeln skapar förmögenhet, välfärd och framgång i Finland. Det är klokt att sköta om handelns välfärd och framtid”, säger Kiviniemi.

Utsläppsfördelarna som elektrifieringen medför är mer än åttafaldiga

Enlig en utredning som Finsk Handel låtit göra är det möjligt att minska växthusgasutsläppen tydligt med hjälp av elektrifiering inom handeln. Utsläppsfördelarna som elektrifieringen medför är mer än åttafaldiga i förhållande till de utsläpp som den ökade elförbrukningen orsakar.

En återställning av elskatten för servicebranschen till industrins nivå skulle uppmuntra aktörer till investeringar som minskar klimatavtrycket. Med el är det möjligt att ersätta energi som produceras med fossila bränslen, vilket inom uppvärmning avser särskilt fjärrvärme och inom logistik användningen av fossila bränslen, som dieselolja. Större utsläppsfördelar kan nås genom att använda el som produceras med förnybara energikällor. Handelns egen produktion av förnybar energi är betydande och växer för varje år.

”Handeln har även på ett betydande sätt och på marknadsvillkor främjat eltrafiken genom att bygga laddstationer runtom i Finland. Denna utveckling kan tillsammans med annan elektrifiering påskyndas ytterligare genom att återställa elskatten till industrins nivå”, konstaterar Kiviniemi.

Lägre skatt har en liten inverkan i förhållande till hela handelns beskattningsutfall

Handeln har en betydande sysselsättnings- och skatteverkan i statens ekonomi. År 2019 var beskattningsutfallet för samfund inom handeln 800 miljoner euro, och handeln redovisade 8,7 miljarder euro i mervärdesskatt till staten.

För närvarande betalar servicesektorn en 40 gånger högre elskatt jämfört med industrin. ** En återställning av elskatten för servicesektorn till industrins nivå skulle minska handelns årliga beskattningsutfall till staten med 91 miljoner euro.

Den lägre elskattens inverkan jämfört med hela handelns beskattningsutfall skulle vara tämligen liten, och kunde också förbättra sektorns konkurrenskraft. Handeln håller samhällets hjul i rullning, eftersom den är näringslivets största sektor mätt i bland annat sysselsättning och BNP.

”Om handeln mister sin position i den internationella konkurrensen, har detta en betydande sysselsättnings- och budgetverkan på statens ekonomi”, säger Kiviniemi avslutningsvis.

* Som ett led i genomförandet av handelns färdplan för ett koldioxidsnålt samhälle lät Finsk Handel genomföra en utredning om elförbrukning hos Gaia Consulting. Utredningen preciserade den totala elförbrukningen för närvarande, bedömde utvecklingen under de kommande 20 åren och vilka faktorer som påverkar utvecklingen. Projektet bedömde också inverkan på statens ekonomi, om handeln skulle återställas till samma elskatteklass som industrin, hur mycket den lägre elskatteklassen skulle öka elförbrukningen inom handeln och därigenom bidra till digitaliseringen och automatiseringen inom sektorn samt hur mycket detta skulle öka sysselsättningen och bidra till koldioxidneutralitet.

**I skatteklass I ingår hushåll, den offentliga sektorn, lantbrukssektorn samt servicefunktioner. Elskatten i klass I är 2,253 cent/kWh. I skatteklass II ingår industri, gruvdrift, yrkesmässig växthusodling samt maskinsalar på över 5 megawatt. Skatten på den el som förbrukas inom lantbruket sänks till samma nivå som skatteklass II genom en skatteåterbäring. Från början av 2021 är elskatten i klass II 0,05 cent/kWh.

Bilaga: Utredning om elförbrukning inom handeln, Gaia Consulting / sammanfattning (på finska)

Mer information:

Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, fornamn.efternamn@kauppa.fi

Bate Ismail, ekonom, Finsk Handel, tfn 040 526 0942, fornamn.efternamn@kauppa.fi

Läs mer: Elektrifiering bidrar till koldioxidneutralitet (på finska)