Handeln ökar, men skattekilen tär på konsumenternas köpkraft

I början av 2020 prognostiserade Finsk Handel att tillväxten inom detaljhandeln blir långsammare med utvecklingen av ekonomin och sysselsättningsläget. Coronapandemin förändrade dock utsikterna i ett slag, och den årliga ökningen av omsättningsvolymen, [1]4,3 procent, låg nära de tillväxtsiffror som rådde före finanskrisen.

Även om den privata konsumtionen som helhet minskade under pandemin, ökade detaljhandeln, då till exempel trafikens, fritidsevenemangens och restaurangernas andelar av konsumtionskorgen minskade.

”Nu funderar man inom detaljhandeln på hur bestående de konsumtionsvanor som pandemin skapade egentligen är, då konkurrensen om kundernas tid blir skarpare”, säger Finsk Handels chefsekonom Jaana Kurjenoja.

Den extra tillväxtimpulsen till följd av pandemin viker under höstens lopp, då vardagen kommer närmare det nya normala. Enligt Finsk Handels prognos kommer detaljhandelns omsättningsvolym* att öka med 3,5 procent i år, om nya betydande restriktioner inte införs i höst. År 2023 saktar tillväxten farten så att den ligger närmare tillväxttrenden för 1,5 procent.

Trots det starka uppsvinget når sysselsättningen inom detaljhandeln inte alldeles upp till samma nivå som år 2019. Sysselsättningen ökar inte heller under de närmast följande två åren, eftersom den internationella och inhemska konkurrensen fortsätter att pressa företagen att effektivisera sina verksamheter med hjälp av automatisering och digitalisering.

Största delen av priserna består av arbetskraftskostnader

Största delen av de momsfria priserna inom detaljhandeln består av arbetskraftskostnader – antingen som kostnader som handeln betalar direkt, eller indirekt i de tjänster och varor som handeln upphandlar.[2]

I produkterna och tjänsterna inom handeln ackumuleras en hel del inhemskt arbete och flerfaldiga skattekilar genom olika service-, leverans- och upphandlingskedjor. De överlappande skattekilarna höjer lönekostnaderna och priserna och minskar köpkraften.

”Det är inget under att fackhandeln ser den höga inhemska kostnadsnivån och svaga köpkraften som stora framtidsutmaningar i branschen”, sammanfattar Kurjenoja utmaningarna för fackhandeln.[3]

Konsumenten kan undvika de flerfaldiga skattekilarnas priseffekter genom att köpa produkter digitalt från utlandet, till exempel från Kina, men handeln kan också försöka nå samma mål, dvs. att minska det inhemska arbetets andel av priserna.

”Den bästa lösningen vore dock att minska skattekilen genom att underlätta beskattningen av arbete. Det skulle förbättra köpkraften utan att höja lönekostnaderna”, understryker Kurjenoja.

Handelns tillväxt skapar arbete och inkomster i andra branscher

Behovet att sänka de inhemska lönekostnaderna borde också oroa andra branscher, för att inte tala om inhemska beslutsfattare. Det mervärde som handeln ger upphov till har under de senaste åren vuxit snabbare än den övriga ekonomin, och genom sina upphandlingar och investeringar har handeln skapat tillväxt också i andra sektorer. Detalj- och partihandelns (exklusive bilhandeln) omedelbara BNP-effekt är cirka 8 procent, men den totala effekten är nästan dubbelt större, då även de indirekta effekterna i andra branscher räknas med.[4]

”Ju mer produkter och service handeln beställer i Finland, desto större nytta får andra branscher och hela samhällsekonomin av handelns tillväxt”, påminner Kurjenoja.

I dagens läge skapar handeln tillväxt och arbetsplatser genom sina beställningar och investeringar särskilt i andra servicebranscher, som handeln behöver som stöd för sin verksamhet i större omfattning än tidigare. Samtidigt har den inhemska logistikbranschens och industrins andelar av den tillväxt som handeln skapar krympt på bara några år.

”Om affärs- och lagerhanteringssystem kan köpas billigare och pålitligare från Tyskland, logistiktjänster från Estland och komponenter till lagerrobotar från Korea, går en allt större andel av den tillväxt som handeln skapar utomlands”, varnar Kurjenoja.

Nu måste den flerdubbla skattekilen för tjänster tas på allvar

Enligt Mari Kiviniemi, VD för Finsk Handel, förstår man i Finland fortfarande inte vilken betydelse konsumenttjänster har för den ekonomiska tillväxten. Förhoppningen är åter en gång att service blir den bransch som ger fart åt den ekonomiska tillväxten. Därför gäller det att hitta en lösning på ett av tjänsternas största problem – den flerdubbla skattekilen.

”Den inhemska handeln ska kunna verka lönsamt i den internationella konkurrensen för att den ska kunna skapa omfattande tillväxt. Därför borde långsiktiga åtgärder vidtas för att göra beskattningen av arbetet lättare”, kräver Kiviniemi.

Enligt henne är handeln i allmänhet ingen stor mottagare av företagsstöd, och handeln frågar inte heller särskilt mycket efter sådana stöd, men stöd behövs nu för att digitalisera och internationalisera fackhandeln. Framgångsrik handel skapar affärsmöjligheter omkring sig, och därför är det viktigt att det uppkommer huvudkontorsfunktioner och kluster av olika slag i Finland.

”Till exempel de fleråriga program för att internationalisera handelsföretag som Business Finland ordnar har varit nödvändiga, men för få”, konstaterar Kiviniemi.

Kiviniemi har också ett tredje önskemål för den återstående regeringsperioden: underlätta arbetskraftsinvandringen snabbt. Det är viktigt för hela samhällsekonomins försörjningskvot, men också för handeln och de branscher som betjänar den.

Bilaga: Handelns utsikter II 21 eBilaga (på Finska)

Mer information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja@kauppa.fi

Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, mari.kiviniemi@kauppa.fi

[1]Omsättningsvolymen beskriver den för prisfluktuationer korrigerade omsättningen.

[2] Resultatet bygger på Statistikcentralens input-output-tabeller och på Finsk Handels beräkningar (se sammanfattningen i bilagan).

[3]En del av undersökningen Muotikauppa koronan jälkeen (Modehandeln efter coronan), som kommer att publiceras i höst (se sammanfattning i bilagan).

[4] Resultatet bygger på effektberäkningar som KPMG gjort åt Finsk Handel (se sammanfattning i bilagan).