Stigande världsmarknadspriser ökar handelns omsättning – sysselsättningen avtar
Enligt Finsk Handel kommer tillväxten av detaljhandelns omsättning i euro under de närmaste två åren främst bero på stigande världsmarknadspriser. Framför allt höjs priserna på grund av kostnaderna för råvaror och energi. Under det sista kvartalet i fjol baserades tillväxten av omsättningen helt på prisökningen. Efter pandemin förväntas sysselsättningen inom detaljhandeln börja minska.
Enligt Finsk Handels konjunkturprognos ökade detaljhandelns omsättning i euro i fjol med nästan fem procent och omsättningsvolymen justerad för prisvariationer med omkring tre procent. Under det sista kvartalet minskade omsättningen och tillväxten baserades på prisökningar.
De kraftiga höjningarna av grossistpriserna och energikostnaderna höjde framför allt kostnaderna för handeln och minskade på omsättningsvolymens tillväxt i slutet av året.
– Effekterna av tillgänglighets- och logistikproblem samt ökade råvaru- och energipriser syns i sin helhet först nu i grossist- och detaljhandelspriserna, förklarar Jaana Kurjenoja, chefsekonom vid Finsk Handel.
I år kommer tillväxten av detaljhandelns omsättningsvolym att avta betydligt till cirka 1–1,5 procent från den topp som orsakades av pandemin. Under de följande två åren kommer omsättningsvolymen inte att öka särskilt mycket och utvecklingen av omsättningen i euro är beroende av en kostnadsprisspiral.
Pandemitoppens inverkan på sysselsättningen avtar
Den internationella och inhemska konkurrensen inom såväl parti- som detaljhandeln har ökat behovet av att effektivisera verksamheterna och skära ned på kostnaderna. Detta har genomförts bland annat genom digitalisering, automatisering av verksamheter, utveckling av logistiken, förkortning av leveranskedjor och upphandlingssamarbete.
I detaljhandeln minskade antalet sysselsatta med 9 000 under år 2019 och cirka 15 000 under år 2020. Sysselsättningen minskade framför allt inom fackhandeln. Förra året ökade dock pandemin efterfrågan på arbetskraft inom detaljhandeln och sysselsättningen inom både livsmedels- och fackhandeln ökade med sammanlagt 20 000 anställda.
Enligt en prognos från Finsk Handel kommer sysselsättningen inom detaljhandeln att återgå till en nedåtgående trend efter pandemitoppen.
– Trots denna utveckling är handeln den överlägset största sysselsättaren inom företagssektorn. Om man vill att handeln ska fortsätta skapa sysselsättning i Finland, bör skattepolitiken stödja köpkraften och begränsa sysselsättningskostnaderna”, konstaterar Kurjenoja.
Mer information:
Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, e-post: jaana.kurjenoja (at)kauppa.fi
