En reform av den sociala tryggheten skulle bidra till att lösa matchningsproblemet mellan arbetslösa och arbetsplatser

Enligt Finsk Handel finns det allvarliga matchningsproblem mellan arbetslösa och lediga arbetsplatser och problemen med tillgången till arbetskraft har också ökat inom handeln. Enligt Finsk Handel är en av grundorsakerna till matchningsproblemet samordningen av den finländska sociala tryggheten och arbetet, som fortfarande skapar flitfällor.

Enligt Arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt uppgick antalet arbetslösa arbetssökande i december till 275 300. Samtidigt lider Finland av arbetskraftsbrist. I december var totalt 164 500 arbetsplatser lediga, vilket är 71 600 fler än för ett år sedan.

”Arbetet konkurrerar också med den sociala tryggheten inom handeln. Särskilt deltidsanställda och tillgången till arbetskraft plågas av flitfällorna. Till exempel kan fällor i bostadsbidraget och arbetslöshetsersättningen helt enkelt göra det olönsamt att ta emot arbete”, säger Anna Lavikkala, arbetsmarknadsdirektör vid Finsk Handel.

Enligt en färsk ETLA-undersökning var mer än en halv miljon finländare, eller 23 procent av de sysselsatta fast i en låginkomstfälla, det vill säga en situation där det inte nödvändigtvis är ekonomiskt lönsamt att göra merarbete. Det fanns 136 500 personer i arbetslöshetsfällan när gränsen är att den disponibla inkomsten är högst 20 procent av bruttoinkomsten. Arbetslöshetsfällan är en situation där det inte är ekonomiskt lönsamt att ta emot arbete.

”För att göra det lönsamt att ta emot och arbeta varje arbetstimme bör reformen av den sociala tryggheten påskyndas och flitfällorna avvecklas. Även arbetslöshetsskyddet ska reformeras genom att gradera förtjänstskyddet. Samtidigt kunde de offentliga finanserna stärkas”, fortsätter Lavikkala.

De olika stöd- och betalningssystemen inom den social tryggheten utgör ett trassel som är svårt att lösa genom att utveckla enskilda system. I praktiken kan endast en sänkning av inkomstbeskattningen på alla inkomstnivåer lindra flitfällor utan att fällornas inkomstgränser blir andras börda. Konflikten mellan flitfällor inom arbetet och grundläggande trygghet måste dock lösas innan den samhällsekonomiska försörjningskvoten försvagas och ekonomin blir allt mer skuldsatt.

”Finsk Handel föreslår ett grundkonto som lösning, vilket också stöds av flera experter. Ytterligare förberedelser av modellen ska göras snarast möjligt inom ramen för sysselsättningsförhandlingarna. På samma sätt måste det allmänna förtjänstskyddet utredas så snabbt och uttömmande som möjligt”, betonar Lavikkala.

Arbetskraftsinvandring borde främjas

För att lösa arbetskraftsbristen behövs arbetskraftsinvandring både på kort sikt och särskilt på längre sikt.

”Det skulle vara en lösning för tillgången på högt utbildade, men också till exempel för rekryteringsutmaningar av expediter inom handeln. Samtidigt skulle arbetskraftsinvandringen förbättra försörjningskvoten i samhällsekonomin”, säger Simo Hiilamo, intressebevakningsdirektör vid Finsk Handel.

Enligt Finsk Handel måste tillståndsförfarandena för utländsk arbetskraft påskyndas och tillräckliga resurser säkerställas för att myndigheterna ska kunna behandla tillståndsansökningar både i Finland och utomlands.

Löneförhöjningar är inte svaret

För att lösa matchningsproblemet har ett exempel tagits upp i allmänheten: löneförhöjningar. Den andra sidan av frågan nämns dock inte: mer än hälften av detaljhandelspriserna (52 %) omfattar redan direkta och indirekta lönekostnader.

I produkterna och tjänsterna inom handeln ackumuleras en hel del inhemskt arbete och flerfaldiga skattekilar genom olika service-, leverans- och upphandlingskedjor. Överlappande skattekilar höjer lönekostnaderna, leder till högre priser och i slutändan minskar på köpkraften. Detta lockar i sin tur människor att köpa produkter från utländska nätbutiker till lägre priser.

Det bästa sättet att minska skattekilen och förbättra köpkraften och den internationella konkurrenskraften hos företag inom handeln är att sänka beskattningen av arbetet.

”Att tillhandahålla högre löner i ett företag eller en bransch kommer inte att lösa problemet med brist på arbetskraft, eftersom problemen med tillgången helt enkelt överförs på andra. Lönekonkurrens mellan företag inom olika sektorer är också oönskad för samhällsekonomin. Att attrahera nya medarbetare med högre löner ökar också lönekostnaderna för hela företaget och branschen, eftersom det också blir nödvändigt att höja lönerna för äldre medarbetare”, säger Anna Lavikkala.

Istället för löneförhöjningar stöder Finsk Handel bredare strukturreformer för att lösa matchningsproblemet mellan arbetslösa och arbetsplatserna.

Mer information:

Anna Lavikkala, arbetsmarknadsdirektör, Finsk Handel, tfn 0400 406 088, anna.lavikkala(at)kauppa.fi

Simo Hiilamo, intressebevakningsdirektör, Finsk Handel, tfn 050 350 7564, simo.hiilamo(at)kauppa.f

Lue selvityksemme kannustinloukuista >