Handelns tillväxt är över – osäkerheten tynger ner handeln och konsumenterna
Enligt en färsk prognos av Finsk Handel sjunker detaljhandelns omsättning* med drygt 2,5 procent i år och ännu mer nästa år. Ökningen av omsättningen i euro beror endast på ökade kostnader och stigande priser. Om Finland och Europa hamnar i en lågkonjunktur fördjupas minskningen inom handeln. Att trygga köpkraften är väsentligt för handelns utveckling och därför borde en minskning av arbetsbeskattningen vara en av de främsta målen för den kommande regeringen. En uppåtgående pris–lönespiral tryggar inte köpkraften.
Effekten av växande kostnader och priser kunde observeras i detaljhandeln redan under föregående året, då försäljningen inte längre ökade. Utvecklingen har fortsatt ännu brantare under början av året, då försäljningen enligt förhandsuppgifter har minskat med 2,6 procent under årets första halva och omsättningen i euro ökat med 3,9 procent.
Finsk Handel förutspår att omsättningen i detaljhandeln sjunker under detta år med nästan tre procent och något mer under nästa år. Prognosen innehåller risker för både nedgång och uppgång.
”Om den ekonomiska tillväxten i Europa stannar upp, euron försvagas, coronanedstängningarna i Kina fortsätter eller kriget i Ukrainas påverkan på energipriserna förlängs och fördjupas kan handeln dyka mer än prognosen. Detta skulle även skära ned på sysselsättningen inom handeln”, beskriver Jaana Kurjenoja, chefsekonom vid Finsk Handel.
Å andra sidan är också mer positiva utsikter möjliga.
”Ränteuppgången kan bli mildare än förväntat, uppgången i priserna på råvaror har redan avtagit och tillgången till energi kan också vara bättre än befarat”, konstaterar Kurjenoja.
Handeln varnar om en pris–lönespiral
Den pågående inflationen äter upp handelns försäljning på olika sätt. För det första ger dyrare priser inom konsumenternas största utgiftsklasser, boende och transport, mindre utrymme för tillväxt inom handeln eller andra konsumenttjänster. För det andra skär minskningen i köpkraften ned på försäljningen. För det tredje börjar kunderna konsumera billigare produkter och för det fjärde skrämmer rädslor kring inflationen konsumenterna och förorsakar osäkerhet.
”Hittills har prisökningen huvudsakligen berott på externa orsaker som mildrar inflationen när de går över, ifall vi inte förlänger och förvärrar situationen själva”, varnar Kurjenoja.
Inom handeln är man orolig över en eventuell kapplöpning mellan priser och löner. Olika branschers arbetskraftskostnader inklusive skatter hopar sig särskilt i handelns priser, eftersom handeln gör produkt- och tjänsteinköp från andra branscher.
Beskattningen av arbetet tynger ned köpkraften och höjer priserna
I medeltal består mer än hälften av konsumentpriserna exklusive mervärdesskatt inom detaljhandeln av direkta och indirekta lönekostnader. De inhemska lönekostnaderna är även den största kostnadsposten hos produkter som tillverkats utomlands.
”Till exempel kan 86 procent av kostnaderna för en skjorta som har tillverkats i Asien vara inhemska och 65 procent av detta kan vara lönekostnader. Med mervärdesskatten som läggs på priset beskattas framför allt arbete som görs i Finland”, berättar Kurjenoja.
Stora nominella ökningar skulle öka andelen lönekostnader i priserna ytterligare.
”Genom att minska på beskattningen av arbetet skulle lönekostnadernas påverkan på priser bli mindre och samtidigt skulle man stödja köpkraften”, påpekar Kurjenoja.
Finlands köpkraft är mycket viktig för utvecklingen av handel och tjänster, eftersom en knapp köpkraft leder företagen in i en kostnadstävling där satsningarna på att utveckla företaget och skapa nya idéer minskar.
Förbättrad köpkraft som huvudmål för den kommande regeringen
Ett av de största strukturella problemen i Finland är en svag köpkraft i förhållande till arbetets pris. Att stödja köpkraften genom att minska på beskattningen av arbetet borde vara en av de främsta skattepolitiska målsättningarna hos nästa regering. Enhetliga skattelättnader som även riktar sig till låginkomsttagare kan åstadkommas genom gemensamma förändringar i grundavdraget, arbetsinkomstavdraget och statens inkomstskatteskala.
”Enhetliga lättnader i inkomstskatten garanterar en förbättrad köpkraft samtidigt som de minskar på flitfällorna för låginkomsttagare”, konstaterar Mari Kiviniemi, vd för Finsk Handel.
Enligt Kiviniemi ska man inte lockas av att värva röster i populistisk mening genom att föreslå olika enskilda skatteåtgärder på grund av inflationen, utan man bör sträva till reformer som skapar effektivitet och nytt arbete i framtiden.
Digitaliseringen inom fackhandeln ska främjas
Ekonomin kan bli mer effektiv genom att bland annat förnya apotekssystemet på ett ansvarsfullt och tryggt sätt så att förnyelsen utgår ifrån kundernas behov och inte enskilda apotekare. Man ska även fortsätta avveckla alkoholmonopolet.
”Den tidigare alkoholreformen visade att en ökad konkurrens gynnar konsumenten och inte orsakar en kraftig nedgång i samhället och folkhälsan”, påpekar Kiviniemi.
Det finns betydande tillväxt- och internationaliseringspotential hos den inhemska fackhandeln och varumärkena. För att främja digitaliseringen och internationaliseringen inom fackhandeln krävs inte nödvändigtvis ens stora företagsstöd, utan framför allt mer kompetens.
”Det finns redan ett tidsbundet program som utvecklar webbhandeln och finansieras av Business Finland. På basis av programmet borde man nu skapa ett mer permanent program som skulle omfatta fler företag och företag i olika utvecklingsstadier”, föreslår Kiviniemi.
*Omsättningen korrigerad mot inflationen.
Mer information:
Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi
Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, mari.kiviniemi(at)kauppa.fi
