Den strukturellt svaga köpkraften hos konsumenter bör stärkas i budgetmanglingen 

Privata tjänster står för hälften av Finlands bruttoförädlingsvärde, det vill säga det ekonomiska välståndet, och har en betydande inverkan på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Liksom under de senaste åren undergräver kostnadsinflationen de privata tjänsternas möjlighet att fungera som en drivkraft för den ekonomiska tillväxten, samtidigt som finländarnas köpkraft smulas sönder.

– Ett av de största strukturella problemen i Finland är en svag köpkraft i förhållande till arbetets pris. Att vända riktningen kräver modiga men nödvändiga beslut från regeringen i budgetmanglingen, säger Mari Kiviniemi, vd för Finsk Handel.

Enhetliga skattelättnader som även riktar sig till låginkomsttagare kan åstadkommas genom gemensamma förändringar i grundavdraget, arbetsinkomstavdraget och statens inkomstskatteskala. En minskning av förvärvsinkomstbeskattningen skulle minska skattekilen på arbetet, mildra flitfällorna och förbättra köpkraften utan att öka lönekostnaderna.

– Att lätta på beskattningen på arbetet på lång sikt är en viktig strukturreform för att trygga köpkraften och avveckla flitfällor. Genom att ta bort flitfällorna stödjer man samtidigt sysselsättningen och tillgängligheten på arbetskraft, betonar Kiviniemi.

Energilösningar stärker konkurrenskraften hos handeln och energisjälvförsörjningen i Finland

Energikrisen drabbar också handeln. Elskatten delas in i två kategorier och handeln tillhör kategori 1 tillsammans med konsumenter och andra servicebranscher. I kategorin betalar man mer än 40 gånger högre elskatt jämfört med industrin. Finsk Handel föreslår en sänkning av elskatten inom handeln och servicebranscherna till industrins nivå på lång sikt.

– En lägre elskatt gör det möjligt att uppnå målen om koldioxidneutralitet inom handeln, trygga arbetsplatserna inom handeln och främja konkurrenskraften i förhållande till internationella nätbutiker, som strävar efter att ta över marknadsandelar i Finland, påpekar Kiviniemi.

Dessutom bör spillvärmen från handeln utnyttjas mycket bättre än i nuläget. Enbart inom handeln är potentialen för spillvärme nästan en terawattimme per år, vilket motsvarar volymen av biogasproduktionen i Finland. Inom handeln finns den största outnyttjade potentialen för spillvärme i kylsystemen i dagligvarubutikerna (800 GWh/år). En annan viktig spillvärmekälla är köpcentrumens kylenergi (113 GWh/år).

– Att utnyttja handelns spillvärme skulle stärka Finlands energisjälvförsörjning, stödja tillväxten av utsläppsfri energiproduktion över branschgränserna och att uppnå klimatmålen. Regeringen bör påskynda utvecklingen av ett dubbelriktat fjärrvärmesystem så att överskottsvärmen kunde utnyttjas”, redogör Kiviniemi.

På höstens budgetmangling bör regeringen äntligen ta itu med Finlands strukturella problem, så att finländarnas köpkraft, handelns konkurrenskraft samt ekonomins tillväxt också kan garanteras i fortsättningen.

Mer information:

Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, 050 511 3189, mari.kiviniemi(at)kauppa.fi

Kaupan näkymät -suhdannekatsaus 8/2022: Kaupan kasvupyrähdys on ohi – epävarmuus painaa kauppaa ja kuluttajaa