Servicebranscherna: Framtidens arbetskraftsbehov måste lösas nu
Finlands utveckling mot ett livskraftigt och modernt servicesamhälle bromsas av en växande brist på kunnig arbetskraft. För att säkerställa tillgången till kvalificerad arbetskraft borde följande regering lösa tre problem: Förbättra svaga incitament för arbete, öka arbetskraftsinvandringen och förbättra utbildningens kvalitet och kvantitet.
Servicebranschernas betydelse för vår ekonomi har ökat under hela 2000-talet, eftersom Finland har förändrats mot ett modernt servicesamhälle som andra utvecklade länder. Utmaningen för framtiden är dock att hålla jämna steg med jämförelseländernas utveckling.
Handeln och de privata tjänsterna är Finlands största sysselsättare och skapare av ekonomisk tillväxt. De sysselsätter hälften av alla sysselsatta och skapar hälften av det totala bruttoförädlingsvärdet i Finland. De flesta nya arbetsplatserna och företagen skapas också inom servicebranschen.
– Svårigheterna med tillgången till arbetskraft hotar dock denna utveckling som är viktig för vårt samhälle, samtidigt som vår befolkning som åldras också begränsar tillgången till arbetskraft. Problemen med framtidens arbetskraftsbehov måste lösas snarast, konstaterar servicebranschernas förbund.
Lösningar på svaga incitament för arbete
Strikt marginalbeskattning försvagar incitamenten för arbete på alla inkomstnivåer. I expertuppgifter har man lösts detta bland annat genom källbeskattning av utländska experter. Arbetet måste dock också vara uppmuntrande i internationella jämförelser för dem som är stadigvarande bosatta i Finland.
Låginkomsttagare står ofta inför ännu värre incitamentsproblem än de i den högsta kategorin i statens inkomstskatteskala.
– Att fördubbla antalet arbetstimmar eller gå över till heltidsarbete lönar sig inte alltid, eftersom de inkomstrelaterade stöd- och förmånssystemen slukar en stor del av ökningen av hushållets disponibla inkomst, säger Mari Kiviniemi, vd för Finsk Handel.
En stadig minskning av marginalbeskattningen inom alla inkomstkategorier kommer att uppmuntrar till att sträva efter bättre inkomster, mer utmanande karriärer eller mer arbetstimmar, eftersom mer pengar blir kvar i handen efter extra ansträngningar. Jämna skattelättnader kan genomföras genom gemensamma förändringar i grundavdraget, arbetsinkomstavdraget och statens inkomstskatteskala.
Inom tjänstesektorn består flitfällorna ofta av den kombinerade effekten av en progressiv inkomstbeskattning, bostadsbidrag och jämkade arbetslöshetsförmåner.
– För att avveckla fällorna bör man utforma ett nytt, enhetligt system som finansieras med skatter och skatteliknande betalningar för att ersätta separata stödsystem, inklusive arbetslöshetsförmåner, föreslår Kiviniemi.
Smidigare arbetsrelaterad invandring
Enligt förbunden inom servicesektorn behöver Finland arbetsrelaterad invandring för uppgifter såväl på arbetstagar- som expert- och ledningsnivå.
– Invandrare som är utanför arbetskraften och redan bor i landet ska integreras till arbetsmarknaden. Internationella studenter som har kommit till Finland ska lockas att stanna kvar i arbetslivet, till exempel genom att kompensera läsårsavgifter. Inkomstgränserna för familjeåterförening måste också sänkas, säger Kiviniemi.
Invandringens proppar – begränsningar av ambassadernas identifieringstider och prövningen av tillgång på arbetskraft – måste röjas för flödet av kompetent arbetskraft.
– Arbetsbaserade tillståndsansökningar ska behandlas inom en vecka och tjänsterna för att etablera invandrare måste effektiviseras med hjälp av digital identifiering. Ärendeköerna vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata måste avvecklas och bankkoder ska tillhandahållas inom en vecka, betonar Tuomas Aarto, verkställande direktör för Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta.
Språkutbildningen för invandrare och arbetsgivare bör också ökas, och arbetsgivarna bör få stöd i att leda mångfalden i arbetsgemenskaperna, vädjar servicebranschernas förbund. Kommunerna och städerna bör tillhandahålla engelskspråkig småbarnspedagogik och utbildningsleder för invandrarbarn samt tjänster som främjar integrationen och sysselsättningen av makar.
Utbildning som en lösning på bristen på kvalificerad arbetskraft
För närvarande har den utbildningspolitiska debatten ett starkt fokus på antalet högskoleutbildade och deras betydelse. Även om högre utbildning är viktigt måste vi fokusera på hela utbildningssystemet för att utveckla ett livskraftigt Finland.
Intagningsplatserna för gymnasie- och högskoleutbildningen måste enligt servicebranschernas förbund vara inriktade på de områden där det finns människor, näringsliv och sysselsättningsmöjligheter som motsvarar yrket.
”Yrkesutbildning på engelska bör ökas inom branscherna med hög efterfrågan på arbetskraft. Det pedagogiska innehållet i examina måste också reformeras för att göra det möjligt för oss att svara i synnerhet på utmaningarna i den digitala och gröna omställningen. Vid sidan om examina behöver vi utbildningar som är korta och arbetslivsorienterade och som kan skräddarsys snabbt”, listar Aarto.
Yrkesutbildning som tjänar arbetslivet är endast möjlig genom nära samarbete med arbetslivet och lärare som känner till arbetslivet.
”Detta samarbete bör vägledas och uppmuntras med finansiering. Incitament bör skapas för företagen för att genomföra läroavtalsutbildning genom att öka utbildningsersättningarna. Den administrativa bördan för läroavtalsutbildningen måste också minskas, tillägger Aarto.
Mer information:
Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, mari.kiviniemi(at)kauppa.fi
Tuomas Aarto, verkställande direktör, Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta rf, tfn 040 152 0073, tuomas.aarto(at)palta.fi
