Risker i utvecklingen av handelns försäljning– regeringen måste sörja för konsumenternas köpkraft
Volymen av detaljhandelns omsättning minskade med mer än tre procent förra året, i år beräknas försäljningsvolymen minska med cirka en procent. Förbättrad köpkraft kommer att vända detaljhandeln mot en tillväxtbana i slutet av året. Behovet av att förbättra produktiviteten och effektivisera verksamheten, vilket intensifieras av den internationella konkurrensen, återspeglas i sysselsättningen inom handeln även i fortsättningen. Det är viktigt att regeringen stöder konsumenternas köpkraft i sina beslut.
Baserat på preliminära uppgifter minskade omsättningen i detaljhandeln med över tre procent förra året. De största nedgångarna sågs i de största sektorerna inom fackhandeln: järnhandeln, hemelektronik, inrednings- och sporthandeln. Tillväxten av försäljningen från coronatiden har nu upphört och volymen av försäljningen inom detaljhandeln har återgått till samma nivå som år 2019.
För innevarande år förutspår Finsk Handel att försäljningsvolymen kommer att fortsätta att minska, men i en långsammare takt än förra året, med cirka en procent.
”Detaljhandelns försäljning pressas neråt särskilt av utvecklingen av fackhandeln, eftersom livsmedels- och varuhushandeln redan börjar växa. Nästa år växer volymen av detaljhandelns omsättning en aning”, förutser Jaana Kurjenoja, chefsekonom vid Finsk Handel.
Den internationella konkurrensen driver oss att effektivisera verksamheten genom digitalisering och automatisering samt att förbättra produktiviteten inom alla delar av handeln. Även om handeln fortfarande är den överlägset största arbetsgivaren inom företagssektorn, återspeglas den förbättrade produktiviteten i sysselsättningen inom alla dess sektorer, från partihandeln till fackhandeln. Enligt Finsk Handels prognos kommer sysselsättningen i detaljhandeln att fortsätta sin långsiktiga nedåtgående trend och minska med cirka tre procent 2023–2025.
Många faktorer påverkar prognosen för resten av året
Prognosen innebär både positiva och negativa risker. Konsumenternas köpkraft kommer gradvis att börja förbättras när löneförhöjningar och förhöjda pensioner överstiger den avtagande inflationstakten. Den sjunkande räntenivån som beräknas för resten av året kommer också att förbättra den ekonomiska situationen för finländare som betalar bostadens och husbolagets lån.
”Om antalet sysselsatta i ekonomin inte försvagas väsentligt kan tillväxten för detaljhandeln i slutet av året bli snabbare än vad vi förutsett”, bedömer Kurjenoja.
En risk som tynger ned handeln kan till exempel vara att den osäkra situationen i Suezkanalen fortsätter, vilket redan syns som en ökning av transportkostnaderna. Dess effekter kan senare återspeglas i försenade leveranser.
”Till exempel kan vårsäsongen passera när leveranserna anländer sent. Detta skulle vara svårt för fack- och bruksvaruhandeln. En stor risk är också skattehöjningar som genomförs av regeringen, vilka minskar köpkraften”, påpekar Kurjenoja.
På längre sikt bromsas utvecklingen av detaljhandelns omsättning också av att befolkningen åldras.
Mer information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi
Kaupan näkymät 2024_tiedotteen liiteKaupan liiton jäsensivuilla tarjoamme jäsenillemme laajan materiaalin aiheesta >>>
