Ytterligare satsningar på forskning och utveckling ska inriktas på tillämpad forskning och diversifiering av näringsstrukturen

Det kommer att ske betydande årliga ökningar i den offentliga finansieringen av forskning och utveckling fram till 2030. Ytterligare investeringar har överenskommits mellan alla riksdagsgrupper redan under förra regeringsperioden, och regeringen Orpo har förbundit sig till att öka finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamhet. På grund av statsfinansernas anpassningsbehov har man inte nödvändigtvis råd med andra tillväxtinvesteringar, så tilläggsfinansieringen bör nu användas på ett sätt som bäst gynnar den finska ekonomin.

Utvecklingsfinansieringen måste inriktas på utveckling av konkurrenskraftiga och digitala företags- och konsumenttjänster, effektivt utnyttjande av immateriella rättigheter, kreativt innehåll och design, förbättring av kundupplevelsen samt utveckling av nya affärsmodeller och ibruktagande av teknologi. Finland måste hitta nya tillväxtområden inom affärslivet och kunna diversifiera sin ensidiga näringsstruktur.

I och med digitaliseringen är Finlands serviceaffärsverksamhet och handel en del av den ökande internationella konkurrensen. Enligt organisationerna är det väsentligt att forsknings- och utvecklingssatsningarna riktas mer effektivt mot tillämpad forskning, ibruktagande av teknologi och de konkreta behoven hos tjänstesektorn och handelns företag. Så kan vi säkerställa att Finland förblir konkurrenskraftigt i den växande internationella konkurrensen och att tjänstesektorns potential som en källa till produktivitet och välfärd förverkligas fullt ut.

En reform av närings- och innovationspolitiken är nyckeln till att lösa Finlands produktivitetsproblem

Tjänstesektorns andel av sysselsättningen och produktionen kommer att öka ytterligare. Bland annat har finansministeriets produktivitetsnämnd[1] efterlyst FoU-politik som riktar sig till tjänstesektorn. OECD:s landsrapport[2] uppmuntrar Finland att diversifiera sitt innovationsekosystem, och i enlighet med rekommendationerna bör Finland investera särskilt i handeln, logistik och små och medelstora företag.

Enligt en färsk studie från Etla[3] erkänner Finland inte tillräckligt den samhälleliga betydelsen av så kallade immateriella produktionsfaktorer. Finlands kapitalstock är fortfarande huvudsakligen materiell, och kapitalstocken relaterad till bland annat programvaror, databaser och data är fyra gånger större i Sverige än i Finland.

Kriteriet för offentlig utvecklingsfinansiering för företag har varit ett starkt krav på insatser inom exporten, vilket kanske inte är lämpligt för alla företag eller utvecklingsprojekt som förbättrar produktiviteten. I framtiden bör finansieringskriterierna också göra det möjligt för företag att utvecklas på hemmamarknaden. Genom att utvecklas på hemmamarknaden svarar man också på den växande internationella konkurrensen.

Palta och Finsk Handel betonar att den finska regeringens mål att öka forsknings- och undersökningsutgifterna till fyra procent av BNP senast 2030 endast kan uppnås om behoven hos hela näringsstrukturen beaktas vid fördelningen av FoU-finansiering. En ökning av antalet företag som bedriver forskning och utveckling måste sättas som ett centralt mål.

För mer information, vänligen kontakta:

Tatu Rauhamäki, direktör, Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta, 050 521 2907, tatu.rauhamaki@palta.fi

Simo Hiilamo, intressebevakningsdirektör, Finsk Handel, 050 350 7564, simo.hiilamo@kauppa.fi

[1] Kompetenta människor skapar produktivitet: Kompetensbrist kan hämma FoU-investeringarnas effekt och bromsa produktivitetstillväxten – Valto (Valtioneuvosto.fi)

[2] Finland Economic Snapshot – OECD

[3] Hur ser Finlands immateriella kapitalstock ut jämfört med Sverige och Tyskland? (etla.fi)

[1] Osaavat ihmiset tekevät tuottavuuden : Osaajapula uhkaa hidastaa t&k-investointien tehoa ja tuottavuuden kasvua – Valto (valtioneuvosto.fi)

[2] Finland Economic Snapshot – OECD

[3] Miltä Suomen aineeton pääomakanta näyttää Ruotsiin ja Saksaan verrattuna? (etla.fi)