Kosmetikamarknaden växer överallt – i Finland investerar fler och fler människor i lyxprodukter

Världsmarknaden för kosmetika förutspås växa med drygt 17 procent mellan 2023 och 2028, och den snabbaste tillväxttakten förutspås för kosmetikamarknaden i Asien, Latinamerika och Afrika. Tillväxtprognoserna för Europa och Finland är klart långsammare än för världsmarknaden. USA är den överlägset största konsumentmarknaden för kosmetikaprodukter i världen. I Europa finns de största konsumentmarknaderna för kosmetika i Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

Även om tillväxten på hela kosmetikamarknaden förutspås vara ganska långsam i Europa och Finland, förutspås lyxkosmetika växa snabbare än på världsmarknaden.

”Köpkraften hos enskilda konsumenter i Finland och Europa är större än genomsnittet i regioner med hög tillväxt: Afrika, Asien och Latinamerika. Många lyxvarumärken är europeiska och mycket bekanta för oss, så att köpa dem är för många en del av normal konsumtion”, tolkar Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel, bakgrunden till prognosen.

I utredningen som Kurjenoja gjort granskas inköp av smink, dofter, hud- och hårvårdsprodukter och produkter för personlig renlighet samt marknadens storlek och tillväxtprognoser internationellt.

Beauty tech introducerar artificiell intelligens i skönhetsrutiner

Den globala marknaden för kosmetika formas för närvarande av många starka trender, såsom mäns användning av kosmetika, efterfrågan på anti-aging produkter och den ekologiska kosmetikans uppgång. En av de mest intressanta trenderna är beauty tech-produkter, det vill säga tekniska skönhetsprodukter.

”I tekniska skönhetsprodukter berikas traditionella redskap eller produkter inom skönhetsvården till exempel med hjälp av artificiell intelligens eller förstärkt och virtuell verklighet”, definierar Kurjenoja.

Det kan till exempel vara mobilapplikationer som gör att man kan prova olika sminkprodukter eller frisyrer på sitt eget ansikte, göra hudanalyser och få produktrekommendationer för upptäckta hudproblem. Det kan också vara hemmamanikyrapparater som kombinerar artificiell intelligens och robotik, apparater som övervakar UV-strålningen mot huden, smarta speglar eller 3D-utskrifter som stöd för sminkning.

Beauty techs största marknad finns i Asien, men Afrika växer med svindlande fart. Av de nordiska länderna är Sverige en supermakt för beauty tech-startups (t.ex. FOREO, Ellure, Estrid, Sniph). För närvarande är konsumentmarknaden för beauty tech i Sverige nästan hälften så stor som i Danmark, Finland eller Norge.

”Utvecklingen av tekniska skönhetsprodukter kan förändra användningen av traditionella skönhets- och vårdtjänster eller efterfrågan på professionell kosmetik. Om man kan göra professionell smink, manikyr eller hud- och håranalys hemma, minskar det behovet av liknande tjänster?” funderar Kurjenoja.

Förmånlighet styr finländarna också i kosmetikainköp

I en internationell konsumentundersökning* jämförs köpstigen för kosmetika bland 18–64-åringar i Finland, Sverige, Tyskland och Storbritannien. I Finland är de tre viktigaste kriterierna för att köpa kosmetika ett lågt pris, lämplighet för hudtypen och en uppfattning om kvalitet. Det låga priset och lämpligheten för hudtypen är klart viktigare inköpskriterier för finländare än för konsumenter i jämförelseländerna.

”Polariseringen av konsumenter syns också i kosmetikainköpen. En del av kunderna är mycket prisdrivna, medan andra styrs av varumärket och uppfattningen om kvalitet”, säger Kurjenoja.

I Finland är också skillnaderna mellan könen stora både när det gäller inköpskriterier och varumärkeskännedom. Till exempel är kvaliteten på produkten eller uppfattningen om kvalitet en klart mindre faktor för finländska män än för finländska kvinnor eller män i jämförelseländerna.

Även om den regelbundna användningen av personliga renhetsprodukter och tandvårdsprodukter har minskat i Finland under de senaste åren, används de ändå mer hos oss än i jämförelseländerna. I synnerhet tar finländska kvinnor hand om sina tänder och personlig renlighet klart mer eller mer regelbundet än sina medsystrar.

”Det är oroväckande att användningen av personliga renhetsprodukter och i synnerhet tandvårdsprodukter har under de senaste åren minskat mest bland personer under 30 år. Detta kan få långsiktiga konsekvenser för den framtida tandhälsan”, påpekar Kurjenoja.

*Materialet för konsumentundersökningen är en internationell konsumentenkät som samlats in och rapporterats av Statista där ett urval från Finland omfattar 12 188 personer från fastlandet i åldern 18-64 år. Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel, ansvarar för analysen av resultaten och jämförelsen mellan länderna.

Bilaga: Konsumenter och konsumentmarknader för kosmetik (på finska, pdf)

Mer information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja@kauppa.fi