Handeln vänder till en lätt tillväxt nästa år – regeringen måste stödja handelns internationella konkurrenskraft med sin FoUI-politik

Handeln kommer att nå botten av konjunkturnedgången i slutet av året. Parti- och b2b-handeln prövas fortfarande av lågkonjunkturen inom bostadsbyggandet och industrins låga orderingång, och också de närmaste månaderna förväntas vara svåra. Senast nästa år förväntas dock en konjunkturvändning stimulera orderingången från både industrin och byggbranschen.

Den minskade försäljningen inom detaljhandeln har fortsatt under innevarande år, men utvecklingen har varit tvådelad. Varuhushandeln vände till tillväxt redan i början av året, liksom dagligvaruhandeln, men på en mer måttlig nivå. Fackhandeln och särskilt de stora branscherna, järnhandel, hemelektronik, inrednings- och sporthandel, har däremot fortsatt att krympa. Detta har bland annat påverkats av de kinesiska plattformsjättarnas framfart på den inhemska marknaden. Behovet av enhetlig tillämpning av lagstiftningen och kraven även på aktörer utanför den inre marknaden har framkommit både i Finland och i stor utsträckning i resten av EU.

”Konsumenternas prisdrivenhet har återspeglats direkt i den så kallade billigvaruhandelns tillväxt, som under våren har fortsatt snabbare än den övriga detaljhandeln. Tillväxten har dock avtagit sedan förra våren”, säger Jaana Kurjenoja, chefsekonom vid Finsk Handel.

Billigvaruhandelns lönsamhet, liksom den övriga detaljhandelns och partihandelns lönsamhet, slukas för närvarande av de oväntat mångdubblade kostnaderna för sjöfrakt från Kina.

En sävlig tillväxt inom detaljhandeln börjar nästa år

För detta år är prognosen från Finsk Handel att försäljningsvolymen inom detaljhandeln kommer att minska med ytterligare cirka en procent.

”Trots att försäljningsvolymen fortfarande minskar är takten långsammare än förra året. Nästa år vänder detaljhandeln till en sävlig tillväxt, men tillväxtprocenter som motsvarar dem före finanskrisen är inte i sikte”, säger Kurjenoja om prognosen.

Den försvagade sysselsättningen och långsamma ekonomiska tillväxten förstärker konsumenternas osäkerhet, och den allmänna mervärdesskatteprocenten som skärps i september slukar för sin del köpkraften. Även om räntenivån börjar sjunka under hösten märks det först med fördröjning i konsumenternas plånböcker.

”Räntorna återgår inte heller till den tidigare exceptionella nollräntevärlden åtminstone under de närmaste åren, och därmed kommer de kostnader som de bär med sig för såväl konsumenter som företag att förbli högre än i början av 2022”, säger Kurjenoja.

Den långsamma tillväxt som förutspås inom detaljhandeln räcker inte för att förändra den nedåtgående sysselsättningstrenden inom handeln, den största sysselsättaren inom den privata sektorn.

Prognosen innehåller både positiva och negativa risker

Prognosen innehåller risker för både nedgång och uppgång. Det är möjligt att den tillväxt som förutspås inom detaljhandeln för nästa år inte förverkligas om man till exempel fattar nya skattebeslut som minskar köpkraften för att bromsa skuldsättningen inom den offentliga sektorn. Även den internationella säkerhetssituationen kan försämras och skapa överraskande merkostnader för bland annat logistiken. Särskilt den långsamma digitaliseringen av specialhandeln och de få resurserna för FoUI-verksamheten kan gnaga i produktiviteten och den internationella konkurrenskraften, vilket innebär att marknader förloras till den utländska handeln.

Å andra sidan kan den ekonomiska tillväxten komma igång snabbare eller starkare än förväntat och sysselsättningen vända till tillväxt tidigare, vilket kan sporra konsumtionsefterfrågan och detaljhandeln. Ökad köpkraft kan stimulera i synnerhet fackhandeln.

”Det är dock bra att komma ihåg att den privata konsumtionens tillväxt inte nödvändigtvis kanaliseras som sådan till detaljhandeln, när den rörliga köpkraften används för andra tjänster och till exempel boende”, säger Kurjenoja.

Politiska beslut har stor inverkan på handelns internationella konkurrenskraft

Produktiviteten i handelns arbete har ökat betydligt långsammare hos oss än i Sverige. Samtidigt är investeringsgraden inom handeln högre i Sverige. Detta ger den svenska handeln bättre förutsättningar att internationalisera sig och konkurrera om nya marknader.

”I fortsättningen bör till exempel Business Finlands program och finansieringsinstrument utvecklas för att förbättra också handelns och tjänsternas produktivitet och därigenom förbättra den internationella konkurrenskraften”, säger Kari Luoto, vd för Finsk Handel.

Även om de inhemska stora handelskedjorna har investerat kraftigt och satsat på FoUI-verksamhet, har i synnerhet små och medelstora företag inom fack- och partihandeln inte alltid tillräckliga resurser eller kompetens för detta.

”Det är emellertid just fack- och partihandeln som har potential att internationaliseras och ta stora produktivitetssprång”, säger Luoto.

Även regeringens skattepolitik påverkar den framtida ekonomiska tillväxten och handelns utveckling. Mervärdesbeskattningen som skärps i september är ett gift, särskilt för fackhandeln som står inför hård internationell konkurrens.

”Att få kontroll över den offentliga ekonomins skuldsättning är ett förståeligt mål. Man bör emellertid undvika att minska köpkraften genom skattepolitik, särskilt om branscher som drabbas av skattebeslut inte får stöd för att förbättra produktiviteten och konkurrenskraften genom FoUI-politiken”, säger Luoto.

Mer information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Kari Luoto, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 0400 688 708, kari.luoto(at)kauppa.fi