Handelns energianvändning och utsläpp minskar effektivt, men för att nå målen krävs politiska beslut

Aktörer inom handeln har under många år ställt, och nått, ambitiösa mål för att minska energianvändningen och koldioxidutsläppen. År 2022 minskade el- och värmeförbrukningen hos företag inom handeln jämfört med året innan, berättar statistiken för energiräkenskaperna som Statistikcentralen publicerat. Elförbrukningen uppgick till 2 294 GWh, vilket är en procent mindre än år 2021. Värmeförbrukningen var 1 324 GWh, vilket innebar en minskning med 9 procent jämfört med föregående år. Enligt Statistikcentralen minskade finländarnas totala energianvändning med sammanlagt 4 procent år 2022.

”Handeln har genomfört sitt energieffektivitetsarbete och minskat sina utsläpp systematiskt i flera år. Vi har återgått till en fallande kurva i statistiken över el- och värmeanvändningen, eftersom siffrorna steg tillfälligt under år 2021. Detta berodde dock på att siffrorna jämfördes med coronaåret 2020, då energianvändningen generellt minskade”, berättar Lauri Leskinen, ledande expert vid Finsk Handel.

Handeln har nu för tredje gången fastställt de anskaffningsbaserade växthusgasutsläppen från energi, där man beaktar den inköpta energins förnybara och utsläppsfria el- och värmeenergi. För dessa utsläpp uppnåddes en minskning på 12 procent jämfört med år 2021. Fastställt på basis av plats, det vill säga baserat på situationen i det regionala energinätet, minskade växthusgasutsläppen från handelns energianvändning med 13 procent år 2022. Denna siffra erhålls genom att använda statsspecifika genomsnittliga utsläppskoefficienter för energiproduktionen.

Minskade utsläpp i fortsättningen kräver tydliga beslut

Handeln gör ett målmedvetet arbete för att minska energianvändningen och utsläppen. Till exempel nådde de 21 företag inom handeln och över 2 700 verksamhetsställen inom handeln som deltar i Motivas frivilliga energieffektivitetsavtal det gemensamma energibesparingsmålet redan år 2019, långt före det ursprungliga målåret 2025. Under åren 2017–2023 har de handelsföretag som deltar i avtalet vidtagit fler än 5 900 åtgärder för att främja energieffektiviteten.

För att energianvändningen och utsläppen ska kunna minskas effektivt även i fortsättningen bör till exempel direktivet om byggnaders energiprestanda och den nationella lagstiftningen fokusera på åtgärder som verkligen minskar utsläppen.

”Renoveringskraven på byggnader får inte leda till totalrenoveringar som är lönlösa och ineffektiva med tanke på utsläppsminskningar. Nu ingår till exempel i direktivet ett krav om att en del av fastighetens parkeringsplatser ska byggas så att en laddstation för elbilar kan installeras där. Då har fastigheten inte nödvändigtvis råd att genomföra andra, möjligtvis effektivare energibesparingslösningar”, förklarar Leskinen.

Handeln siktar på att vara koldioxidneutral år 2035 och nästan utsläppsfri år 2050. Enligt handelns färdplan för koldioxidsnålhet som uppdaterades förra sommaren uppgick utsläppen från handeln under år 2022 totalt till cirka 28,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter (MtCO2e), varav dagligvaruhandelns andel var 54 procent, fackhandelns andel 36 procent och den tekniska handelns andel 10 procent. Nästan 98 procent av de totala utsläppen orsakades av värdekedjor i branschens företag.

Enligt Finsk Handel kräver uppnåendet av koldioxidneutralitet år 2035 och noll utsläpp år 2050 samarbete mellan många olika aktörer, men också politiska åtgärder som riktas till branschen, till exempel:

• En egen skatteklass skapas för servicebranscherna i elskattesatsen. Handeln betalar nu mer än 40 gånger större elskatt än industrin.
• Självförsörjande elproduktion stöds och den nedre gränsen för småskalig elproduktion höjs. På så sätt uppmuntras bland annat byggandet av lokal sol- och vindkraft.
• Handelns spillvärme utnyttjas i större utsträckning än idag (dubbelriktad fjärrvärme).
• Uppmuntrande stödmekanismer skapas för investeringar som främjar låga koldioxidutsläpp.

Koldioxidindexet följer utvecklingen av utsläppen inom handeln

Handelns koldioxidindex har skapats som en del av färdplanshelheten Förnybar handel 2035 som offentliggjordes i juni 2020, för att följa upp de scenarier som presenteras i färdplanen. Indexet är en del av implementeringen och genomförandet av arbetet med färdplanen för koldioxidsnålhet. Vi rapporterar om utvecklingen av koldioxidindexet på hösten varje år, efter att Statistikcentralen publicerat statistiken för luftutsläppen och energiräkenskaperna.

Genom att följa koldioxidindexet kan vi jämföra de realiserade utsläppssiffrorna med de två scenarier som presenteras i färdplanen, grundscenariot och scenariot för förnybar handel, och samtidigt bedöma vilka effekter de politiska åtgärderna och företagsåtgärderna har på utsläppsminskningen.

I handelns koldioxidindex har det sammanställts mångsidig information från officiella källor om handelns direkta och indirekta utsläpp, bland annat användningen av el och värme. Dessutom har utsläppen från anskaffningsbaserad inköpt energi beaktats sedan år 2020. Man har inkluderat handelsföretag som åtagit sig Science-Based Targets-målen (SBTi)* och vars utsläppsdata är offentligt tillgängliga.

Beräkningarna grundar sig också på Finsk Energiindustris specifika utsläppskoefficienter för nuläget, och med hjälp av dem har koefficienter för olika framtidsscenarier och effekter på branschen förenhetligats.

*Initiativet Science-Based Targets (SBTi) har skapats för att främja klimatåtgärder inom den privata sektorn och hjälpa företag att sätta vetenskapligt baserade utsläppsminskningsmål för sin egen verksamhet. Initiativet fastställer tydliga åtgärdsriktlinjer för företag för att minska utsläppen av växthusgaser.

Uppdateringen av handelns koldioxidindex har genomförts i samarbete med Satu Pahkala på ToDD. Grafik: Satu Pahkala/ToDD

Mer information: Lauri Leskinen, ledande expert, Finsk Handel, tfn 044 091 1067, lauri.leskinen(at)tekninen.fi