Tillväxten inom handeln saktar in nästa år – beskattningen av servicearbete begränsar tillväxten
Inte ens den starka konjunkturen har räckt för att lyfta handeln till de tillväxtsiffror som upplevdes i början av 2000-talet. Detaljhandeln väntas i år växa i samma takt som förra året, men nästa år saktar tillväxten in. Sysselsättningen, som tillfälligt ökat, återgår till att minska år 2020. Inom partihandeln har den ökade omsättningen inte ökat sysselsättningen. Utvecklingen av servicebranscherna bromsas av den mångfaldiga beskattningen som ansamlas på servicearbetets pris. Den tunga beskattningen på servicearbete och konsumtionen som minskar i takt med att befolkningen åldras kommer att skada de privata tjänsternas framtid om beskattningen inte lättas.
Även om Finland just nu upplever en konjunkturtopp överskrider tillväxten i omsättningen inom detaljhandeln* inte tillväxtsiffrorna under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Anskaffningar och investeringar inom byggbranschen och industrin lyfter partihandeln till en tillväxt på 3,5 procent i år, men tillväxten saktar ner nästa år. Digitaliseringen och automatiseringen, den internationella konkurrensen och kundernas behov av att effektivisera sina anskaffningskedjor driver en effektivisering av funktionerna inom partihandeln. Detta begränsar sysselsättningsmöjligheterna inom partihandeln.
Även omsättningen inom detaljhandeln ökar i år i samma takt som förra året, med omkring tre procent, men även där avtar tillväxten nästa år. Inom detaljhandeln har fackhandeln, i synnerhet handeln med hemelektronik, inredning och sportprodukter fungerat som motor för tillväxten. Fackhandeln och varuhushandeln (inklusive de stora hypermarketarna) har också skapat en tillväxt i sysselsättningen inom detaljhandeln. I år förväntas sysselsättningen öka med fyra procent, men år 2020 börjar den minska.
Detaljhandelns marknader i Finland begränsar minskningen av konsumtionen
Den åldrande befolkningen kan minska dynamiken i ekonomin och minska den privata konsumtionen. Detta utgör ett betydande hot även mot tillväxten inom detaljhandeln. Exempelvis den kvantitativa konsumtionen av mat och kläder i Finland väntas minska redan inom de närmaste åren.
”Samtidigt som många konsumentmarknader krymper till följd av åldrande ökar å andra sidan de digitala inköpen – även från utlandet. Just nu sker exempelvis nästan en femtedel av inköpen av kosmetika digitalt, men redan om tre år kommer andelen att vara nästan en tredjedel”, berättar Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel, angående utvecklingen.
Handeln eller industrin för konsumtionsvaror kan inte sträva efter tillväxt genom en kvantitativ ökning av konsumtionen i det åldrande Finland. Man måste söka tillväxt i produkter med större marginaler eller utomlands.
Skattemyndigheten tar den största biten i servicekedjan
Beskattningen höjer arbetsinsatsens pris och minskar den finländska konsumentens köpkraft. Den genomsnittliga finländska löntagarens köpkraft efter skatt är bara sex procent större än genomsnittet i OECD-länderna och mindre än i de övriga nordiska länderna. Arbetsinsatsens pris och den dåliga köpkraften i förhållande till priset är en av de faktorer som bromsar tjänsternas utveckling och sysselsättningen i Finland.
”Alla konsumenttjänster, från affärernas köttdiskar till design av mobilspel, bank- eller operatörstjänster, restauranger etc. har åtminstone en dubbel skattekil, som är en del av varans eller tjänstens pris”, berättar Kurjenoja.
Kurjenoja ger ett enkelt exempel på en servicekedja och den trippelbeskattning som tillämpas på den: En arbetstagare, exempelvis en frisör, säljer en tjänst, som en konsument, exempelvis en gardinsömmerska, arbetar och tjänar pengar för att kunna köpa. För att detta ska vara möjligt måste det finnas ett behov av sömmerskans arbetsinsats och en köpkraftig köpare, exempelvis en dataanalytiker. Skattemyndigheten tar sin egen andel från varje länk i servicekedjan, så att den sista länken, frisören, nästan inte får någonting alls. Av hela servicekedjans pris, som betalas av arbetsgivaren till dataanalytikern som köper gardiner, är över 80–90 procent olika skatter och avgifter av skattenatur.
Skattekilen** måste minskas genom att lätta beskattningen av arbetet.
För att en servicekedja ska uppstå och tjänsterna skapa sysselsättning behövs konsumenter med tillräcklig köpkraft. Samtidigt får arbetets pris inte stiga för högt, för att sysselsättning i Finland ska löna sig och vara internationellt konkurrenskraftig.
Den mångfaldiga skattekilen höjer priserna på tjänster och konsumentprodukter som säljs i Finland och minskar köpkraften. Beskattningen styr konsumtionen till de områden där priserna är lockande och en vanlig konsument kan konsumera – exempelvis finländare till kinesiska nätbutiker eller som turist till Estland.
”Om det inte är lockande att utveckla konsumenttjänster i Finland skapas inga livskraftiga ekosystem från forskning och design till nya logistik- och betaltjänster kring dem”, påminner Kurjenoja.
Om den kommande regeringens främsta mål är att öka sysselsättningen har den privata servicesektorn samt servicearbetets pris, köpkraften och ekosystemen kring tjänsterna en nyckelroll. Alternativet är ett Finland som stelnar på grund av sträng beskattning.
På grund av skatteprogressionen är skattekilen bredare ju bättre avlönat arbetet är. Detta bidrar till att bromsa utvecklingen av högavlönat servicearbete i Finland. För att skattekilen ska bli mindre måste beskattningen av arbetet lättas på alla inkomstnivåer.
”Skattepolitiken bör nu inte ses som konjunkturpolitik utan som strukturpolitik. Företagsstöd som betalas med skattemedel har inte lyckats göra exportstrukturen mer mångsidig och sträng beskattning av arbete kan inte skapa en livlig och sysselsättande servicesektor”, konstaterar Kurjenoja.
Mer information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi
* Omsättningen korrigerad med prisfluktuationer.
** Skillnaden mellan totalpriset av konsumentens arbetsinsats som behövs för att köpa en tjänst (eller servicearbete som ingår i priset på en produkt, såsom planering eller kundservice) och nettolönen av tjänstens utförare. Skattekilen omfattar alla lönebundna direkta skatter och avgifter av skattenatur samt mervärdesskatten.
Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. www.kauppa.fi
