Rekryteringssvårigheter en utmaning även för handeln – den största sysselsättaren inom näringslivet kunde sysselsätta ännu mer

Servicebranscherna växer kraftigt, men bristen på kunnig arbetskraft är det största hindret för tillväxt i företagen, framgår det av en enkät som Finsk Handel, Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta rf och Finans Finland riktade mot sina medlemsföretag och som offentliggjordes fredagen den 28 februari. Fler än vartannat tillväxtföretag och cirka 40 procent av alla företag i servicebranscherna har svårt att rekrytera lämpliga arbetstagare.

Bland företagen inom handeln som besvarade enkäten uppskattade över en tredjedel (34 %) att det är svårt att rekrytera kunnig arbetskraft. Bland tillväxtföretagen inom handeln gavs motsvarande uppskattning av 43 procent av dem som svarade. Som de största orsakerna till rekryteringssvårigheterna uppgavs att de arbetssökandes kunnande inte motsvarar företagets behov (70 %), det inte finns tillräckligt med arbetssökande (35 %) samt att de arbetssökande inte lämpar sig för företaget i övrigt (28 %).

Inom handeln är behovet av arbetskraft med utländsk bakgrund betydande. Upp till hälften av de handelsföretag som besvarade enkäten har arbetskraft med utländsk bakgrund. Dessutom uppskattade 37 procent av handelsföretagen som besvarade enkätundersökningen att andelen arbetskraft med utländsk bakgrund kommer att öka i framtiden, medan samma uppskattning gav av fler än hälften (51 %) av tillväxtföretagen. I synnerhet inom detaljhandeln upplevs ett stort behov av arbetskraft med utländsk bakgrund.

”Enligt utredningen tror upp till 99 procent av företagen inom handeln att mängden arbetskraft med utländsk bakgrund kommer att ligga kvar på samma nivå eller öka i framtiden”, sammanfattar Bate Ismail, ekonom på Finsk Handel.

Språkutbildning en nyckel till sysselsättning för personer med utländsk bakgrund

Vid anställning av arbetstagare med utländsk bakgrund upplevs dock ofta svårigheter gällande det finska eller svenska språket inom handeln. Hela 70 procent av dem som besvarade enkäten nämner bristande språkkunskaper som ett rekryteringshinder.

”Personer som kommer från utlandet bör så snabbt som möjligt erbjudas språkutbildning i antingen finska eller svenska, för att de ska få en hjälplig språkkunskap som de kan använda för att komma ut i arbetslivet och delta i samhällets verksamhet”, säger Mari Kiviniemi, verkställande direktör på Finsk Handel.

”En bra lösning för att sysselsätta personer med utländsk bakgrund vore att betala utbildningsersättningar även i sådana lägen där ett utbildningsavtal som inte har formen av ett anställningsavtal ingås med arbetstagaren. På så sätt kan man sänka tröskeln för att erbjuda inlärningsmöjligheter även vid svagare språkkunskaper”, fortsätter Kiviniemi.

Även enligt OECD:s rapport från hösten 2018 bör Finland erbjuda alla invandrare mer stöd för sysselsättning. I rapporten noterades särskilt den låga sysselsättningsgraden bland invandrarkvinnor, för vilket man förutom ändringar i hemvårdsstöden även erbjöd ökad språkutbildning som medicin.

Fler arbetstillfällen för partiellt arbetsförmögna med hjälp av lönesubvention

Lönesubvention används oftast för att anställda partiellt arbetsförmögna, och den mångsidiga handelsbranschen kan erbjuda fler arbetstillfällen även för partiellt arbetsförmögna. Upp till hälften av de företag inom handeln som besvarade enkäten skulle kunna anställa en partiellt arbetsförmögen arbetstagare. Med hjälp av lönesubvention skulle en femtedel av alla företag som besvarade enkäten och en fjärdedel av detaljaffärerna göra detta.

Medan lönesubventioner anses vara en sysselsättningsmetod med liten betydelse i de övriga servicebranscherna, har de dock en större betydelse inom handeln. Detta är viktigt att minnas också när det gäller uppnående av de sysselsättningsmål som regeringen ställt upp.

”Extra satsningar på kontinuerligt lärande och kompetensutveckling har visserligen en nyckelställning, men lönesubventioner är en viktig bit i helheten. Det vore särskilt viktigt att effektivisera lönesubventionssystemet så att det riktas till dem som behöver det mest”, konstaterar Mari Kiviniemi.

En gemensam lösning för servicebranscherna anses vara att företagens skyldighet att erbjuda deltidsarbete bör slopas i lägen där svårsysselsatta sysselsätts med hjälp av lönesubvention. I förutsättningarna för att få subventioner bör man frångå arbetsgivarvisa subventioner och i stället bevilja subventioner per verksamhetsställe.

Mer information:

Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, mari.kiviniemi(at)kauppa.fi
Bate Ismail, ekonom, Finsk Handel, tfn 040 526 0942, bate.ismail(at)kauppa.fi