Handelns hälsningar inför budgetmanglingen: Sänkt elskatt ska stödja handelns konkurrenskraft och klimatarbetet inom branschen
Den finska handeln kämpar fortgående i den allt strängare internationella konkurrensen. I budgetmanglingen ska regeringen analysera alla metoder i syfte att stöda företagen och arbetet. En gradvis sänkning av handelns elskatt till industrins nivå skulle förbättra handelssektorns internationella kostnadskonkurrenskraft betydligt. Elektrifieringen av handelns processer är en av de mest betydande åtgärderna i branschens strävan att nå koldioxidneutralitet och därför är en sänkning av elskatten en viktig faktor även i för branschens klimatarbete.
I Finland betalar servicesektorn mer än tre gånger mer elskatt än industrin.* Skillnaden mellan elskatten som servicesektorn och industrin betalar torde öka igen nästa år, eftersom industrins elskatt i finansminister Matti Vanhanens budgetproposition för 2021 förslås sänkas till EU:s miniminivå.
”Handeln är näringslivets största aktör förutom i fråga om antalet sysselsatta även mätt med bruttonationalprodukten. För samhället är det inte likgiltigt hur det går för handeln eftersom sektorn skapar förmögenhet, välfärd och framgång i Finland”, säger Mari Kiviniemi, VD för Finsk Handel.
Industrins förmånligare elskatt har typiskt motiverats med branschens internationella konkurrensläge. Nät- och distanshandelns globala karaktär har emellertid i betydande utsträckning förändrat även handelns omvärld. Bland annat är handelns automatiserade logistikcentraler energiintensiva, och en stegvis sänkning av handelns elskatt till industrins nivå skulle förbättra handelssektorns internationella kostnadskonkurrenskraft betydligt, eftersom helhetskostnaderna för el är en betydande konkurrensfaktor för företagen.
Den inhemska handelns orättvisa konkurrensläge i internationell jämförelse framhävs allt tydligare i samband med en förhöjning av elskatten. Eftersom konsumenterna och handeln hör till samma skatteklass ökar alla förhöjningar av konsumenternas elskatt samtidigt priset som handelssektorn och hela den övriga servicesektorn betalar för elektricitet.
”Den internationella näthandeln medför allt mer gränsöverskridande konkurrens för handeln i Finland. En sänkning av elskatten behövs för att den finska handeln ska vara kostnadskonkurrenskraftig”, säger Kiviniemi.
Det är möjligt att stöda handelssektorns investeringar för en utsläppsfri energiproduktion genom att den övre gränsen för mikroproduktion höjs till de gränser som EU tillåter
Finlands koldioxidneutrala mål kan inte nås om inte alla kostnadseffektiva produktionsställen för förnybar energi tas i bruk. Handeln har mycket outnyttjad tak- och markyta som kan börja användas för produktion av förnybar energi och dessa investeringar kan stödas genom att skattebefrielsen gällande mikroproduktionen av elektricitet utvidgas. I praktiken innebär befrielse från elskatt att mikroproducenterna får börja använda den el de producerar själva eller överlåta den till en annan för konsumtion utan att betala skatt.
Den övre gränsen för skattefri mikroproduktion av elektricitet sporrar för tillfället inte aktörer att satsa till exempel på egna sol- eller vindkraftverk. Nu är en mikroproducent av elektricitet i Finland befriad från elskatt när produktionsanläggningens årsproduktion uppgår till högst 800 Mwh. EU-förordningen tillåter emellertid en betydande ökning av mikroproduktionen av elektricitet, med det nuvarande elpriset rentav upp till 2900 MWh.**
”Det lönar sig absolut för Finland att höja den övre gränsen för elproduktion till den nivå som EU tillåter och sålunda stöda handelssektorns investeringar för utsläppsfri energi. Och om handelns elskatt småningom sänktes till industrins nivå vore det möjligt att ytterligare höja gränsen för årsproduktionen”, konstaterar Kiviniemi.
Mer information: Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, mari.kiviniemi@kauppa.fi
*Industrin och servicesektorn betalade lika mycket elskatt fram till energiskattereformen 1997. I och med energiskattereformen graderades elskatten i två skatteklasser så att industrin betalade mindre elskatt än servicesektorn. Elskatten har graderats i två skatteklasser:
skatteklass I: pris 2,79372 cnt/kWh (inkl. moms 24 %)
skatteklass II: pris 0,87172 cnt/kWh (inkl. moms 24 %)
** Stödet till företag begränsas kommissionens förordning för stöd av mindre betydelse, s.k. de minimis-stöd (kommissionens förordning 1407/2013), enligt vilken ett företag kan få högst 200 000 euro i minimis-stöd under pågående och de två föregående skatteåren. Handelssektorn och övriga serviceföretag hör i motsats till industrin till skatteklass 1 i vilken priset för elskatt är 2,253 cnt/kWh. Med detta elpris är det möjligt att höja den nuvarande gränsen för årsproduktionen till 2 900 MWH som är den tillåtna gränsen i EU-förordningen om de minimis-stöd.
