Ansvar växer sig starkare i attityderna – finländare är beredda att betala för hållbara produkter
Majoriteten av finländarna anser att köp av hållbara produkter är ett mått på en ansvarsfull konsument. De är också redo att betala ett högre pris för hållbara produkter, och särskilt bland så kallade föregångare inom digital handel har villigheten att betala ökat under pandemin. Största delen av finländarna skulle vilja föredra butiker som bär samhällsansvar i hemlandet, men villigheten att betala för detta är inte lika stark.
Attityder förknippade med ansvar och konsumtion förändras ofta i en långsam takt. De senaste årens stora omvälvningar, pandemin, brexit, kriget i Ukraina och den ökande inflationen kan emellertid påskynda förändringen. Därför är det viktigt att förstå hur finländarnas attityder utvecklas. Särskilt intressant är det att följa med så kallade föregångare inom den digitala handeln, det vill säga kunder som gör många inköp digitalt och är särskilt intresserade av nya utvecklingsgångar inom handeln på nätet.
”Föregångare inom den digitala handeln formar marknaderna för digital handel och hela handeln samt köpvanor”, säger chefsekonom Jaana Kurjenoja vid Finsk Handel.
Enligt undersökningen av Finsk Handel* har antalet föregångare inom den digitala handeln vuxit under pandemin, vilket gör att deras påverkan på marknaden har blivit starkare.
”Föregångare inom digital handel är typiskt mer prismedvetna än andra konsumenter och mer likgiltiga i många frågor gällande ansvar, och det ser nu ut att detta förändras som bäst”, sammanfattar Jaana Kurjenoja om fynden i undersökningen.
En ansvarsfull konsument köper hållbara produkter
Enligt finländare i alla åldrar är köp av hållbara produkter den viktigaste egenskapen som definierar en ansvarsfull konsument.
Cirka 70 procent av finländarna är också beredda att betala ett högre pris för hållbara produkter, och andelen har inte ändrats jämfört med tiden före pandemin. Det är intressant att föregångare inom digital handel, som är mycket prismedvetna, har blivit lika villiga att betala för hållbarhet som resten av befolkningen.
Trots populariteten hos snabb- och billigt mode syns uppskattningen för hållbarhet också inom den internationella jämförelsen av urvalskriterier för klädinköp. Hållbarhet hos kläder och materialen är helt klart viktigare för finländare än vad det är för tyskar, britter eller svenskar.
Att köpa nya hållbara kläder och viljan att betala för dem skapar förutsättningar för en second hand-marknad, vars utveckling under de senaste fem åren varit snabb.
”När man ännu för fem år sen ansåg att second hand-marknader var ett hot, ser många företag nu affärsmöjligheter i dem”, konstaterar Kurjenoja.
Att köpa begagnade produkter i Finland är vanligare än i undersökningens jämförelseländer, såsom Tyskland, Storbritannien och Sverige.
Samhällsansvaret definierar ett ansvarsfullt företag
Den näst viktigaste egenskapen hos en ansvarsfull konsument anses i Finland vara att föredra företag som bär samhällsansvar, det vill säga företag som sysselsätter, investerar och betalar skatter i Finland. Så här tänker särskilt 35-åriga konsumenter, varav 57 procent anser att det är ansvarsfullt att föredra företag som bär samhällsansvar i hemlandet.
Detta återspeglas också i synen på ett ansvarsfullt företag. Enligt nästan 60 procent definieras företagets ansvar av att bära samhällsansvar i Finland. Majoriteten dvs. nästan 70 procent av finländarna skulle också vilja föredra butiker som bär samhällsansvar i Finland. Villigheten att betala för detta är emellertid lite svagare, men trots detta är 46 procent beredda att betala dyrare priser om företaget sysselsätter, investerar och betalar skatter i Finland.
Samtidigt har misstankar kring produktsäkerheten och konsumentskyddet ökat på populariteten hos den europeiska och inhemska näthandeln jämfört med den asiatiska, särskilt bland föregångarna inom den digitala handeln. Denna grupp har ofta letat efter ett lågt pris och nya nätbutiker och marknadsplattformar utomlands.
”Den inhemska handeln har nu flera konkurrensfördelar förknippade med ansvar, så länge man kan kommunicera trovärdigt och pålitligt om dem”, anser Kurjenoja.
Är transporthastighet ett kritiskt urvalskriterium?
Inom webbhandeln har man vant sig vid att tanken att leveranshastigheten hos produkterna är ett kritiskt urvalskriterium för butiken. Så här har det särskilt varit på marknader där Amazon tagit över och tävlat med både pris och hastighet.
Enligt Finsk Handels undersökning är leveranshanstighet ett viktigt urvalskriterium för en fjärdedel av konsumenterna, men för en tredjedel spelar det ingen roll. Föregångare inom digital handel uppskattar snabb leverans i en högre grad än andra grupper, men de är också mer redo att kompromissa med leveranshastigheten för en mer miljövänlig leverans.
”Betydelsen hos transporthastighet varierar förstås också beroende på produktkategorin. En frys som slutar fungera mitt i sommarhettan eller en telefonladdare som gått sönder behöver snabbt ersättas med en ny, men många produkter är man redo att vänta lite längre på. Detta syns tydligt i hur snabbt facken fylls på avhämtningsställena”, påpekar Kurjenoja.
Finländarna är inte heller lika ivriga på att beställa produkter med separata, oftast avgiftsbelagda expressleveranser som tyskar, britter eller svenskar. Cirka var tionde finländare beställer en snabb transport för sina nätinköp, medan andelen bland britter är 28 procent.
Mer information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi
Vastuullisuustiedotteen liite* Undersökningens internationella jämförelse baserar sig på Statistas konsumentenkäter i Finland, Tyskland, Storbritannien och Sverige. Den inhemska attitydundersökningen baserar sig på en konsumentundersökning som utvecklats av Jaana Kurjenoja. Datainsamlingen för undersökningen har genomförts av Kantar TNS tre gånger i sin webbpanel: i januari 2020, september 2020 och maj 2022. Under varje gång bestod urvalet för undersökningen av 3 000 vuxna fastlandsfinländare.