År: 2024

Förväntningarna på julsäsongen inom fack- och bruksvaruhandeln är något bättre än förra året  

Finländarnas förtroende för den egna ekonomin är starkare, och samtidigt har även förväntningarna på försäljningen i slutet av året inom fack- och bruksvaruhandeln ökat. I år belastas dock julhandeln av skärpningen av mervärdesbeskattningen som infaller precis under julsäsongen, vilket ytterligare minskar den svagt utvecklade köpkraften. Julsäsongen kommer ordentligt igång i mitten av november då de globala kampanjerna även lockar finländska konsumenter ut för att handla. Även om december är den överlägset största försäljningsmånaden inom detaljhandeln har försäljningen av hushållsteknik i november redan passerat decemberförsäljningen. 

Handeln sysselsätter och ackumulerar skattepotten i Finland – regeringens skattepolitik prövar dock inhemska fackaffärer  

Handeln är en av de största branscherna inom näringslivet och Finlands ekonomi, som arbetsgivare, skapare av ekonomisk tillväxt och skattebetalare. Även intaget av mervärdesskatt som skapas av handelns inhemska försäljning är till och med hälften av hela Finlands intag av mervärdesskatt. Regeringen har dock med åtstramningar av mervärdesbeskattningen försvagat fackhandelns internationella konkurrenskraft, och åtstramningarna kommer inte att synas i skatteintaget på det sätt som regeringen önskar. 

Handelns energianvändning och utsläpp minskar effektivt, men för att nå målen krävs politiska beslut

Företag inom handeln minskade år 2022 sin elförbrukning med en procent och sin värmeförbrukning med 9 procent jämfört med år 2021, berättar Statistikcentralen. Enligt handelns koldioxidindex minskade branschens koldioxidutsläpp samtidigt med 12,3 procent. Handelns mål är att uppnå koldioxidneutralitet senast år 2035 och utsläppsfrihet senast år 2050, men för att nå målen krävs politiska åtgärder som stödjer branschen.

Reformen av receptfria läkemedel ger ett genuint mervärde för konsumenterna

Finsk Handel strävar efter en reform av receptfria läkemedel som genuint gynnar kunderna, och med vilken det skapas bättre förutsättningar även för förmånligare priser. Tillgången till läkemedel skulle förbättras av att införa ett sortiment som motsvarar konsumenternas behov av receptfria läkemedel i handelsföretagens geografiskt täckande nätverk och omfattande öppettider. Ett brett sortiment av receptfria läkemedel har redan länge sålts i läkemedelsskåpen i butikerna. I reformen bör läkemedelsskåpens urval och erfarenheterna av dem utnyttjas.

Testköp på Temu.com:s marknadsplats uppfyllde inte de europeiska kraven

På grund av administrativa kostnader relaterade till produktsäkerhet och konsumentskydd är de priser som kinesiska säljare betalar för sina inköp 30–40 procent lägre än för finska butiker för motsvarande produkter. Det handlar dock inte alltid om likvärdiga produkter, eftersom varor som säljs på marknadsplatser i tredje länder ofta inte uppfyller europeiska krav vad gäller märkning, spårbarhet eller kvalitet. Detta framkom tydligt vid testinköp som gjordes i maj 2024 på marknadsplatsen Temu.com.

Finländarnas villighet att betala för hållbara produkter stärks – Misstänksamheten mot den asiatiska näthandeln ökar

Prisdriven konsumtion har intensifierats under de senaste två åren. Trots detta är majoriteten av finländarna villiga att betala ett högre pris för hållbara och återvinningsbara produkter. De flesta finländare vill gynna butiker som tar socialt ansvar i Finland, men betalningsviljan för detta är svagare. Oro över produktsäkerheten i asiatiska nätbutiker har ökat, och enligt färska testköp finns det också skäl för dessa farhågor.

Turism gynnar hela Finland – särskilt turismexporten borde satsas på

De penningflöden som turismen skapar för Finlands ekonomi vilar till stor del på inhemska resenärer, eftersom utländska resenärer endast står för 11–12 procent av Finlands totala turistinkomster. Enligt Finsk Handel behövs både utvecklingsstöd och målinriktat samarbete mellan kommuner och företag för att påskynda Finlands turismexport.