Skattehöjningar prövar handeln och konsumenten
Målet med ramförhandlingarna om att minska skuldsättningen är förståeligt, men regeringens beslut att höja den allmänna mervärdesskattesatsen med 1,5 procentenheter är ett hårt slag särskilt för special- och bruksvaruhandeln som är verksam i Finland. Även de nödvändiga strukturreformerna förblev knappa i ramförhandlingarna.
Enligt Finsk Handel är en höjning av den allmänna mervärdesskattesatsen med 1,5 procentenheter till 25,5 procent ett kännbart slag, särskilt för den inhemska fack- och bruksvaruhandeln som konkurrerar internationellt. För det första försvagar höjningen köpkraften genom att höja priserna och accelererar inflationen, som just har börjat sjunka. För det andra beskattar den direkt finskt arbete, eftersom största delen av kostnaderna för inhemska företag inom handeln och därmed produktpriserna består av arbete som utförs här.
“På så sätt återspeglas stora skattehöjningar i stor utsträckning i handelns verksamhetsförutsättningar. Till exempel kan en fackaffär behöva göra kostnadsminskningar för att klara av den hårda internationella konkurrensen”, säger Kari Luoto, vd för Finsk Handel.
En tillräcklig övergångsperiod måste reserveras för att implementera höjningen av mervärdesskatten. Butikerna måste uppdatera sina olika system, testa dem och prissätta om sina produkter. Detta orsakar också rusning hos handelns systemleverantörer, och då kan systemen inte uppdateras till exempel på sommaren, mitt under semestertider.
Finsk Handel anser att det är besynnerligt att höja mervärdesskattesatsen på sötsaker med 11,5 procentenheter till den allmänna mervärdesskattesatsen. Uppdelningen av livsmedel i olika skattesatser måste göras produkt för produkt, så det är klart att beskattningen kommer att bli mer komplicerad och orsaka problematiska gränsdragningsproblem. Det är också troligt att uppdelningen kommer att krocka med EU-regleringen, som det gick med sockerskatten en gång i tiden.
Finsk Handel välkomnar att inkomstbeskattningen för låg- och medelinkomsttagare inte stramas åt. I ramförhandlingarna hade det dock funnits en bra möjlighet att genomföra strukturella reformer som skulle öka den långsiktiga effektiviteten i samhällsekonomin, som till exempel en grundläggande reform av detaljdistributionssystemet för läkemedel.
“Strukturella reformer skulle förbättra marknadens funktion och gynna statsfinanserna. Detta skulle stärka köpkraften samt även förbättra konsumenternas förtroende. Regeringen bör främja strukturella åtgärder ambitiöst”, betonar Luoto.
När man riktar kommande tillväxtåtgärder bör handelns situation beaktas. Ett exempel på nödvändiga åtgärder är bland annat anvisning av FoUI-stöd till projekt som ökar produktiviteten och digitaliseringen av handeln och tjänster. Att utöka hushållstillägget till bostadsaktiebolag skulle också vara en välkommen förnyelse.
Ytterligare information: Kari Luoto, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 0400 688 708, kari.luoto(at)kauppa.fi
