Handelns tillväxt stärks – även vändningen inom sysselsättningen är nära

Enligt förhandsuppgifter ökade försäljningsvolymen inom detaljhandeln* med upp till 3,3 procent under början av året, och branschen har nu vuxit 10 månader i rad. Även om Finsk Handel förutspår att tillväxten under resten av året kommer att vara långsammare än i början av året, når tillväxtprocenten för hela året cirka 2,5. Av de stora branscherna inom detaljhandeln har i synnerhet varuhus- och hypermarkethandeln samt inredningshandeln vuxit snabbast.

Hushållens förväntningar på den egna ekonomin om ett år ligger redan på en nivå som motsvarar det långsiktiga genomsnittet, och bedömningarna om hotet från att själv bli arbetslös har inte heller längre försämrats.

”Rädslan för arbetslöshet är fortfarande stor, vilket är förståeligt när arbetslöshetsgraden i Finland är den högsta bland EU-länderna”, påminner Finsk Handels chefsekonom Jaana Kurjenoja.

Tillväxten inom handeln ger inte tillbaka förlorade arbetstillfällen

Även om försäljningen inom både detaljhandeln och partihandeln har ökat sedan förra september fortsätter sysselsättningen inom handeln att minska. Förra året försvann 10 000 arbetstillfällen inom hela handeln, varav 8 000 inom detaljhandeln. Under början av året förlorade hela handeln ytterligare 5 000 sysselsatta, trots att antalet sysselsatta inom detaljhandeln redan ökade något.

”Den ökade sysselsättningen inom detaljhandeln under innevarande år har uteslutande kommit från det ökade antalet företagare och familjemedlemmar som arbetar i företaget. Antalet löntagare har fortsatt minska”, konstaterar Kurjenoja.

Samtidigt som antalet löntagare inom detaljhandeln minskade under början av året, ökade antalet arbetstimmar som löntagarna utförde litet. Ett mindre antal löntagare har alltså fått fler arbetstimmar.

”Förutom konsumenterna är företagen mycket försiktiga för närvarande och vill inte nödvändigtvis anställa fler arbetstagare förrän de är säkra på att försäljningen fortsätter att växa”, förklarar Kurjenoja.

Även om tillväxten inom detaljhandeln nu har börjat finns det ingen återvändo till sysselsättningssiffrorna före pandemin. I den hårda kostnads- och priskonkurrensen och den internationella konkurrensen anpassar och effektiviserar företag sin verksamhet för att förbättra sin produktivitet och konkurrenskraft.

”Arbetsplatser som försvinner är framför allt arbetsuppgifter och stödfunktioner på verkställande nivå som kan ersättas med effektivare dataanvändning samt automatisering, digitalisering och AI-baserade verktyg”, berättar Kurjenoja.

Utan privata tjänster ökar inte sysselsättningsgraden

Handeln är fortfarande den överlägset största sysselsättaren inom den privata sektorn. Handeln sysselsätter fortfarande nästan 270 000 personer, även om antalet sysselsatta i branschen har sjunkit redan fyra år i rad. Den tillväxt som nu förutspåtts för de kommande åren räcker inte till för att återställa förlorade arbetstillfällen, men politiska beslut kan ändå sakta ner och till och med förhindra att nya arbetstillfällen försvinner.

”När detalj- och partihandeln nu äntligen har börjat växa efter flera år, bör man inte försvaga den ekonomiska tillväxten genom skattelösningar som minskar hushållens köpkraft eller genom att upphäva beslut som lättar företagsbeskattningen”, betonar Kari Luoto, vd för Finsk Handel.

Enligt Luoto borde regeringen också bättre se tillväxt-, innovations- och exportpotentialen hos tjänstesektorn.

”Mer än hälften av Finlands mervärde och sysselsättning uppstår genom privata tjänster. Handeln och andra privata tjänster spelar en nyckelroll om man vill höja sysselsättningsgraden i Finland och trygga arbetsplatser för alla åldrar – även unga”, påminner Luoto.

*Omsättningen korrigerad mot inflationen.

Ytterligare information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Kari Luoto, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 0400 688 708, kari.luoto(at)kauppa.fi