Handelns försäljning krymper – flitfällor orsakar också huvudvärk

Effekterna av de ökade kostnaderna och priserna började märkas i detaljhandeln redan i slutet av år 2021, när försäljningsvolymen inte längre ökade. Enligt de preliminära uppgifterna minskade försäljningsvolymerna med 3,4 procent under hela förra året, medan omsättningen i euro ökade med 3,9 procent.

Enligt en prognos från Finsk Handel kommer detaljhandelns försäljningsvolym att fortsätta att minska med omkring två procent i år, medan den nästa år kommer att öka med en halv procent.

– Även om inflationen saktar ner när året fortskrider, stannar den seglivat kvar. Samtidigt ökar hushållens vilja att spara och en allt mindre andel av konsumtionen riktas till detaljhandeln, säger Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel.

Sysselsättningen inom handeln börjar minska igen

Företag inom handeln konkurrerar i allt högre grad med kostnader och priser. I praktiken återspeglas detta i antalet sysselsatta inom handeln, när den största sysselsättaren inom näringslivet börjar anpassa sin verksamhet.

– Ju mer arbetskostnaden stiger, desto flexiblare blir arbetsmängden. I år och nästa år kommer sysselsättningen inom detaljhandeln att minska med flera tusen, förutspår Kurjenoja.

Anpassning av sysselsättningen och förbättrad produktivitetstillväxt är viktigt för handeln, eftersom företagen i branschen befinner sig mitt i den internationella konkurrensen. Internationella kedjor kan minska kostnader med sina stora stordriftsfördelar vid anskaffningar, och internationella nätbutiker eller plattformar har inte ens personal i Finland.

– Handeln fungerar inte på en sluten marknad: i synnerhet i fackhandeln bestäms kostnadsnivån i Finland, men priserna oftast utomlands, påpekar Kurjenoja.

På längre sikt kommer hård kostnadskonkurrens inte att främja utvecklingen av branschen. I takt med att företagen fokuserar på att minska kostnaderna, minskar investeringar i att nå nya kundgrupper och marknader samt försök och utveckling nya idéer och funktioner.

I framtiden tynger bristen på arbetskraft ner handeln

Även om det under de närmaste åren görs ansträngningar för att förbättra handelns produktivitet och kostnadseffektivitet genom att anpassa sysselsättningen, lider handeln också av brist på arbetskraft.

– Förra året hade cirka 40 procent av medlemsföretagen drabbats av problem som orsakats av flitfällor, säger Kurjenoja.

Enligt utredningen Finsk Handel skapar den kombinerade effekten särskilt av bostadsbidrag, arbetslöshetsskydd och inkomstbeskattning i synnerhet flitfällor som plågar handeln, varför inte övergången till heltidsarbete alltid anses vara meningsfullt.

– I årtionden har flitfällor demonterats genom att svarva enskilda inkomstrelaterade system. På så sätt kommer fällproblemet inte längre att lösas. Vi bör nu våga utveckla ett enhetligt och heltäckande förmånssystem som förbättrar incitamenten att arbeta, säger Kurjenoja.

Tillgänglighet till arbetskraft högst upp på nästa regeringens agenda

Nästa regering bör ta bristen på arbetskraft på allvar. Den har plågat många sektorer redan under en tid, men kommer trots konjunktursvängningarna att förvärras i framtiden.

Finsk Handel anser att den kommande regeringen först och främst bör ha modet att reformera bidragssystemen och därmed förbättra incitamenten till arbete. För det andra bör regeringen effektivisera och öka den arbetsrelaterade invandringen. För det tredje bör fokus på att förbättra kompetensen och utbildningen på alla utbildningsnivåer.

– Möjliga problem på lägre utbildningsnivåer flyttas till högre nivåer och bromsar utvecklingen av kunnandet bland studerande, från grundskolan till universitetet, säger Mari Kiviniemi, vd för Finsk Handel.

Enligt Kiviniemi bör kompetensutvecklingen inte enbart sträva efter att öka andelen högskoleutbildade, utan även ta hänsyn till utbildningens kvalitet på alla stadier.

– Att avveckla flitfällor, öka arbetsrelaterad invandring och förbättra utbildningen innebär säkert många olika konflikter och intressen. Att lösa dem är inte lätt, men i ett samhälle som åldras är det nödvändigt, sammanfattar Kiviniemi.

*Omsättningen korrigerad mot inflationen.

Mer information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, mari.kiviniemi(at)kauppa.fi