Finsk Handels mål för parlamentsperioden 2024–2029: Nästa kommission ska säkerställa konkurrenskraften hos de europeiska företagen inom handeln
Handeln är den största arbetsgivaren inom den privata sektorn i Europa, då en av sju européer i arbetsför ålder arbetar i ett företag inom handeln. Finsk Handel har publicerat sina mål för parlamentsperioden 2024–2029. Att ta hand om verksamhetsförutsättningarna för de europeiska företagen inom handeln måste stå högt upp på den framtida EU-kommissionens uppgiftslista. Målen följer en enhetlig linje med de nordiska organisationerna inom handeln.
Företagen inom handeln är en väsentlig del av EU-medborgarnas vardag, affärslivet och den europeiska ekonomin. Detalj- och partiaffärer sysselsätter upp till 26 miljoner européer, vilket innebär att en av sju personer i arbetsför ålder arbetar inom handeln. Vart tredje europeiskt företag är verksamt inom detalj- och partihandeln, som står för 10 procent av EU:s bruttonationalprodukt.
Finsk Handel har tillsammans med de andra nordiska organisationerna inom handeln fastställt sina mål för den kommande parlamentsperioden. Målen betonar särskilt behovet av lika reglering och tillsyn inom EU för företag som är verksamma inom och utanför den inre marknaden – både inom den fysiska handeln och e-handeln.
”Det är mycket viktigt att beslutsfattandet inom näringslivet och den inre marknaden säkerställer rättvisa konkurrens- och marknadsvillkor, samt identifierar de varierande situationerna som olika branscher och företag inom handeln befinner sig i. Särskild uppmärksamhet måste fästas vid att minska den administrativa bördan”, säger Mari Kiviniemi, vd för Finsk Handel.
Rättvisa spelregler inom handeln är i konsumentens intresse
Kraven på rättvisa konkurrensvillkor betonas i tillsynen av marknadsplatser på webben och nätbutiker som etablerats i tredje länder, enhetligheten hos konsumentskyddet i olika medlemsländer, hur olika försäljningskanaler och produktkategorier behandlas samt i företagsansvars- och miljöregleringen, som bör vägleda investeringar på ett marknadsbaserat och teknikneutralt sätt.
”Rättvisa spelregler inom handeln garanterar också att konsumenterna får säkra produkter som uppfyller kraven – oavsett försäljningskanal”, påpekar Kiviniemi.
När det gäller detaljhandelsbetalningar innebär rättvisa att man ska kunna sänka kostnaderna för europeiska butiker och konsumenter. Inom digitala detaljhandelsbetalningar behövs mer konkurrens, eftersom marknaden för kortbetalningar i Europa har koncentrerats i händerna på två internationella kortföretag. Därför måste utvecklingsarbetet av den digitala euron främjas målmedvetet.
Förutsättningar för hållbar handel ska säkerställas
Företagen inom handeln erbjuder produkter och tjänster till konsumenter och B2B-kunder genom flera kanaler, och bygger också broar mellan tillverkningsindustrin och 450 miljoner europeiska konsumenter. Europeiska unionen spelar således en viktig roll när det gäller att styra den hållbara konsumtionen.
Den cirkulära ekonomin kräver nya ekosystem mellan företag för att fungera. Företagen behöver i sin tur vägledning om hur olika aktörer kan samarbeta i den cirkulära ekonomin inom ramen för konkurrenslagstiftningen. Till exempel bör underhåll och reparation av varor göras både till ett lönsamt alternativ för butiker och ett intressant alternativ för konsumenter vid sidan av att köpa nytt.
”Både konkurrens- och konsumentskyddslagstiftningen behöver förtydligas, så att regleringen stöder och gör det möjligt att anpassa affärsverksamheten till den cirkulära ekonomins ekonomiska modell”, säger Kiviniemi.
Företag inom handeln bygger framtiden
Företagen inom handeln stöder miljontals arbetsplatser i sina leveranskedjor – från små leverantörer till stora internationella företag. Över 99 procent av de 5 miljoner europeiska detalj- och partihandelsföretagen är små och medelstora företag. Små och medelstora företag inom handeln skulle gynnas av forsknings-, utvecklings- och innovationsfinansiering riktad till dem, eftersom de spelar en viktig roll för att skapa innovation och nya arbetsplatser.
”FoUI-finansiering skulle ge många företag inom digital handel ett välbehövligt uppsving på den internationella marknaden. Många företag inom fackhandeln och B2B-handeln skulle också förbättra sin konkurrenskraft med FoUI-finansiering, till exempel genom att utveckla och investera i digitala servicelösningar, dataanalys, verksamhetsmodeller för cirkulär ekonomi och snabba och klimathållbara logistiklösningar”, påminner Kiviniemi.
En förenklad beskattning skulle också göra det möjligt för handelsföretag att sänka sina kostnader och öka den ekonomiska aktiviteten. Ett exempel på ineffektivitet är det nuvarande tax-free förfarandet, där en resenär ansöker om återbetalning av den moms som ingår i deras inköp först efter att ha lämnat landet.
”Företagen, samhället och turisterna skulle dra nytta av en modell där resenären kunde köpa produkten utan moms från butiken redan vid inköpstillfället och spara momsbeloppet medan hen fortfarande är i landet”, säger Kiviniemi.
Finsk Handel är också bekymrad över nivån på framtidens kompetens och tillgången på experter. EU har möjligheter att stödja handelsföretagens kompetens genom olika program. I deras tyngdpunktsområden bör man ta hänsyn till omställningen inom handeln och nya kompetensbehov, bland annat när det gäller digitalisering, den gröna omställningen och internationalisering.
Mer information:
Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, mari.kiviniemi(at)kauppa.fi
Ilari Kallio, ledande expert, EU-ärenden, företagslagstiftning, Finsk Handel, 040 139 6912, ilari.kallio(at)kauppa.fi
Läs mer om Finsk Handels mål för valperioden 2024–2029 > (på fnska)
Europa behöver en levande och hållbart konkurrenskraftig handel > (Broschyr på finska)