Handeln har förbättrat sitt anseende som en miljöansvarig bransch som förnyar sig

Bilden av industrin som basen för Finlands ekonomi syns fortfarande i tjänstebranschernas anseendeindex som undersöker konsumenttjänsternas anseende och som genomförs för andra gången. Dagligvaruhandeln kilar som enda konsumenttjänstebransch fram parallellt med industrin och är med tanke på helhetsanseendet tydligt bättre än genomsnittet.

Konsumentenkäten om anseendeindex genomfördes i april då valkampanjen som pågått hela våren kulminerade i riksdagsvalet. Temana som lyfts fram under våren kunde också ses i indexresultaten.

”Nyheterna om cellulosainvesteringarna har sannolikt ökat uppskattningen av pappersindustrin och särskilt dess anseende som bärare av det samhälleliga ansvaret. På motsvarande sätt kollapsade de privata hälsovårdstjänsternas anseende”, konstaterar Finsk Handels huvudekonomist Jaana Kurjenoja.

Den största förändringen i anseendeindexet gällde uttryckligen den privata hälsovårdsbranschen. För två år sedan hade branschen det nästa högsta anseendet bland konsumenttjänsterna, nu hade det fallit ner på sista plats.

Under 50-åringarna uppskattar mest dagligvaruhandeln och den äldre industrin bland branscherna. Särskilt tydligt syns detta bland män över 60 år som anser att den traditionella industrin – verkstads- och pappersindustrin – sköter sin sak allra bäst inom nästan alla delområden för anseendeindexet. Kvinnorna under 60 anser igen att dagligvaruhandeln och livsmedelsindustrin har det bästa anseendet.

Handeln ses som en miljöansvarig bransch som förnyar sig

Dagligvaruhandeln höjde tydligt sitt anseende som en miljöansvarig bransch och särskilt handelns strävan att förbättra sin verksamhet uppskattades. För två år sedan placerade sig handeln på tredje plats efter livsmedels- och pappersindustrin men nu var dagligvaruhandeln bäst i hela jämförelsen när det gäller miljöansvaret.

Särskilt glädjande är att handeln tillsammans med livsmedelsindustrin ses som de mest innovativa branschens som utvecklar sig själv. Handeln anses alltså bära ansvar för branschens framtid.  Både dagligvaruhandelns miljöanseende och anseende som en bransch som förnyar sig förbättrades särskilt i under 35-åriga mäns ögon.

”För handeln är det stora steget i fråga om anseendet viktigt eftersom branschen då den betraktas som en intressant bransch som förnyar sig lättare lockar till sig kompetent arbetskraft”, anser Kurjenoja.

Även handelns anseende som arbetsgivare har förbättrats på två år från att ha legat på näst sista plats i jämförelse till att nu vara bättre än genomsnittet. Trots att dagligvaruhandelns anseende som arbetsgivare är tydligt svagare bland personerna över 50 än bland unga har anseendet under två år förbättrats även bland de äldre och särskilt bland män som är över 50.

”Ett bra anseende som arbetsgivare särskilt bland personer under 35-år är viktigt när konkurrensen om arbetskraften blir hårdare. Handelns företag har satsat på detta under de senaste åren”, säger Kurjenoja.

Partneransvar är det enda där dagligvaruhandeln och livsmedelsindustrin placerar sig sämre än genomsnittet. Placeringen påverkas sannolikt av den senare tidens diskussioner om jordbruksproducenternas ställning i livsmedelskedjan.

Priset styr konsumenten men ansvarstagande blir viktigare– särskilt i huvudstadsregionen

Förutom ansvarsvärderingarna gällande företagssektorn utreddes dessutom finländarnas attityder till sin egen konsumtion. Det är viktigt att förstå konsumenternas attityder och målbilder när det gäller att förutse förändringar.

Huvudstadsregionen utmärker sig från det övriga landet både i fråga om prisdragningskraften och ansvarsattityderna. Priset styr kraftigt inköpsbesluten överallt men mindre än genomsnittet i huvudstadsregionen.

Det är förståeligt att priset spelar en större roll i inköpen som unga, under 35 år gör än bland de äldre, men i takt med att åldern och ofta inkomstnivån stiger minskar prisets betydelse”, säger Kurjenoja.

Det är ofta bland de allra yngsta, under 25-åringar och bland de äldsta kvinnorna, de som är över 60, samt i huvudstadsregionen som viljan att konsumera ansvarsfullt är allra starkast. Klimatoron och klimatfotavtrycket påverkar emellertid inte ännu valet av inköpsplats lika starkt som affärernas samhälleliga eller sociala ansvar t.ex. som skattebetalare eller i frågor i anknytning till mänskliga rättigheter.

”Betydelsen av klimat- och miljöfaktorer för konsumenterna kommer att öka i framtiden eftersom vikten av dem är klart större bland de yngsta åldersgrupperna är bland medelålders konsumenter. Här ligger den finländska och den europeiska handelns konkurrensfördel”, förutspår Kurjenoja.

Ytterligare information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Bilaga: Anseende och ansvar 2019

*Tjänstebranschernas anseendeindex har planerats i samarbete mellan arbetslivsprofessor Lasse Mitronen vid Aalto-universitetet och sakkunniga inom Finsk Handel. . Finsk Handel ansvarar för beräkningen av indexet och för analysen och tolkningen av resultatet.

I den nu för andra gången genomförda förfrågan om anseendeindex utreds konsumenternas synpunkter om branscherna med hjälp av 10 frågor om fem olika ämnesområden i anslutning till allt från ekonomi- och samhällsansvar till partneransvar. Följande konsumenttjänster medverkar: privat hälsovård, bank och finans, detaljhandel, restauranger och caféer, flygtrafik och spårtrafik. Från industrin ingår pappersindustrin, maskinverkstadsindustrin och livsmedelsindustrin.

Kantar TNS svarade för materialinsamlingen och bildade ett urval på 3 000 18–79-åriga konsumenter för indexet i en webbpanel.