Den ökande arbetslösheten börjar synas i finländarnas inställningar till ansvarsfullhet – sysselsättningen i Finland betonas

Finsk Handel har undersökt* finländarnas hållbarhetsattityder redan för femte gången. Under undersökningsserien har konsumenternas omvärld förändrats av pandemin, Rysslands anfallskrig, inflationen och de stigande räntorna samt den försämrade köpkraften. Under de senaste åren har även den ökade arbetslösheten och den ansträngda geopolitiska situationen ökat osäkerheten.

Den ekonomiska osäkerheten syns i konsumenternas köpbeteende. Redan 66 procent av finländarna mellan 18 och 79 år uppger att de ofta gör sina köp framför allt utifrån priset. För fyra år sedan var andelen bara 56 procent. Av personer under 35 år uppger 87 procent att de ofta eller alltid fattar köpbeslut baserat på priset.

”Prisdrivet köpande har förstärkts framför allt hos personer i arbetsför ålder, medan hos personer över 64 år har utvecklingen redan vänt något. Den ökade betydelsen av priset förklaras inte enbart av låga inkomster eller ekonomiskt tvång, utan det syns också bland konsumenter med höga inkomster och dem som upplever sin egen ekonomiska situation som bra”, berättar Jaana Kurjenoja, chefsekonom vid Finsk Handel.

Sysselsättningen i Finland blir kärnan i ansvarsfullheten

När arbetslösheten ökar har finländarna börjat uppskatta företag som sysselsätter och investerar i Finland mer än förut. Personer i åldern 35–64 år anser att sysselsättning och investeringar i hemlandet är den viktigaste faktorn som beskriver ett ansvarsfullt företag. För personer över 64 år är det ännu viktigare att betala skatter till Finland än sysselsättningen.

Förändringen syns även bland unga. För personer i åldern 18–34 år har sysselsättning i Finland blivit det näst viktigaste kriteriet för ett ansvarsfullt företag efter att stävja klimatförändringen. För unga är det viktigaste kriteriet att man övervakar och respekterar mänskliga rättigheter i hela företagets upphandlings- och verksamhetskedja. Kriteriets betydelse är särskilt viktigt för unga kvinnor.

”Den försämrade arbetslöshetssituationen syns i hur man tänker på ansvarsfullhet. Även unga lägger nu större vikt än tidigare vid sysselsättningen i hemlandet. Samtidigt har betydelsen av mänskliga rättigheter och klimatförändringen som ansvarskriterier minskat på två år”, beskriver Kurjenoja förändringen.

Det finns dock en tydlig skillnad mellan attityder och betalningsviljan. 73 procent av finländarna skulle vilja föredra butiker som bär samhällsansvar i Finland, det vill säga företag som sysselsätter, investerar och betalar skatt i Finland. Sammanlagt 47 procent är beredda att betala ett högre pris på grund av detta.

”Konsumenterna uppskattar inhemsk sysselsättning och att skatter betalas till Finland, men denna uppskattning uttrycker sig inte som betalningsvilja i samma utsträckning. Konflikten är väsentlig med tanke på handeln: en stor del av kostnaderna för detaljhandeln uppstår i Finland, även när den sålda produkten har tillverkats någon annanstans”, påpekar Kurjenoja.

Produktsäkerhet och konsumentskyddslag kan i sin tur stärka den inhemska och europeiska handelns ställning i förhållande till den asiatiska webbhandeln. Av finländarna uppger 79 procent att de föredrar inhemska eller europeiska butiker på grund av produktsäkerheten.

Konsumenterna är beredda att betala för hållbarhet – hos unga ökar betalningsviljan

Trots ökningen av prisdrivet köpande uppger 71 procent av finländarna att de är beredda att betala mer för hållbara och återvinningsbara produkter som möbler eller elektronik. Andelen har inte förändrats särskilt mycket sedan före pandemin.

Utvecklingen mellan åldersgrupperna skiljer sig dock åt. Under de senaste två åren har viljan att betala för hållbara produkter minskat något hos personer över 35 år, men ökat betydligt hos personer under 35 år. Samtidigt har även prisdrivet köpbeteende bland unga ökat.

”I de ungas konsumtion syns två motsatta utvecklingsriktningar. Priset styr ungas köpbeslut i allt högre grad, men samtidigt har viljan att betala för hållbara produkter ökat. Resultaten påminner om att konsumenterna kan uppskatta olika saker i olika köpsituationer”, påpekar Kurjenoja.

Marknaden för nya hållbara produkter och cirkulär handel är sammankopplade: högkvalitativa och hållbara produkter lägger grunden för en fungerande eftermarknad, och en fungerande eftermarknad kan i sin tur sänka tröskeln för att köpa dyrare nya produkter. Drygt 40 procent av finländarna uppger att de har köpt en dyr produkt som ny, eftersom de har bedömt att de senare kan sälja vidare denna produkt.

En tredjedel av finländska vuxna köper ofta begagnade produkter från second hand-butiker, loppmarknader eller marknadsplatser online. Så här gör 58 procent bland personer under 35 år.

Mer information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378
jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Undersökningen:

Finsk Handel har undersökt finländarnas hållbarhetsattityder redan för femte gången. Den inhemska attitydundersökningen 2026 består av två delar. Den första bygger på en konsumentundersökning som planerats av Jaana Kurjenoja och den andra har genomförts i samarbete med Jyväskylä universitet som en del av forskningsprojektet METAyCX som finansierats av Business Finland. Urvalet för den materialinsamling som genomfördes av Kantar Finland var 4 095 vuxna från Fasta Finland.

Undersökningens internationella jämförelse baserar sig på material från Statistas konsumentenkäter i Finland, Tyskland, Storbritannien och Sverige.