Antalet sysselsatta inom handeln minskar

Enligt en prognos från Finsk Handel kommer hushållens köpkraft att förbättras mot slutet av året och nästa år, men den svaga ökningen av den privata konsumtionen kommer inte att riktas mot den inhemska detaljhandeln. Den förhöjda räntenivån äter upp hushållens konsumtionsmöjligheter, både direkt genom bolåneskulder, bostadsbolagens finansieringsvederlag och investerings- och konsumtionskrediter, och indirekt i priserna på produkter och tjänster.

Pris- och kostnadsökningarna har börjat nå sin topp: priserna på råvaror och energi har sjunkit, betydande problem med tillgången finns inte längre och prisinflationen på livsmedel har också börjat sakta ner. Livsmedelspriserna ligger dock segt kvar på en högre nivå än år 2021, på grund av permanent ökade kostnader.

”Ungefär hälften av detaljhandelns priser exklusive mervärdesskatt utgörs av handelns egna och leveranskedjans indirekta arbetskraftskostnader. Dyra lönelösningar höjer kostnads- och prisnivån permanent”, säger Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel.

Förra året minskade försäljningsvolymen inom detaljhandeln med 3,6 procent, och för i år förutspår Finsk Handel en minskning i samma storleksklass. Nästa år kommer minskningen av försäljningen inom detaljhandeln att upphöra, men inte öka.

Konsumenternas försiktighet återspeglas särskilt i fackhandeln

De höga boende- och matkostnaderna, utländsk webbhandel och den långsamma tillväxten av konsumenternas köpkraft slår framför allt på utsikterna för fackhandeln. Särskilt de stora sektorerna inom fackhandeln påverkas: järnhandeln, hemelektronik och inrednings- och sporthandeln.

”Konsumenter undviker nu att köpa sällanköpsvaror som kan införskaffas senare eller som redan köptes under pandemin”, säger Kurjenoja.

Inom modehandeln, det vill säga inom detaljhandeln med kläder och skor, har både omsättningen i euro och försäljningsvolymen ökat under ett par år, och prisutvecklingen har varit måttlig. Utvecklingen har påskyndats av att pandemin avslutats och väderförhållanden som är gynnsamma för klädeshandeln, medan extremt hård internationell priskonkurrens har begränsat prisökningarna.

”Även om den senaste utvecklingen har varit positiv ur modehandelns kunders synvinkel, är prisbegränsningen från utländsk handel och ökningen av inhemska löne-, hyres- och finansieringskostnader ett problem för lönsamheten i fackhandeln med kläder”, förklarar Kurjenoja.

Sysselsättningen inom detaljhandeln har börjat sjunka

Pandemin ökade efterfrågan på arbetskraft inom detaljhandeln ett tag, men redan under förra årets andra halva vände sysselsättningen mot sin tidigare, nedåtgående bana. Låg efterfrågan och hård internationell och inhemsk kostnads- och priskonkurrens minskar sysselsättningen inom detaljhandeln med 3–4 procent år 2023–2024 jämfört med år 2022. Detta minskar särskilt antalet sysselsatta kvinnor.

”Handeln svarar mot kostnadskonkurrensen genom att sänka kostnaderna och minska arbetskraften, finslipa inköpskedjorna, automatisera och digitalisera sin verksamhet och skjuta upp investeringar”, beskriver Kurjenoja utvecklingen.

I takt med att efterfrågan och därmed behovet av arbetskraft har minskat, har den värsta bristen på kvalificerad arbetskraft också minskat något inom både detaljhandeln och partihandeln. Dock har bristen inte försvunnit, och den är fortfarande ett bekymmer särskilt i huvudstadsregionen och de stora tillväxtcentrumen.

”Regeringsprogrammet har många välkomna mål, som säkerligen effektiviserar arbetsmarknadens verksamhet och bidrar till utvecklingen av sysselsättningen. Dessa mål har Finsk Handel även förespråkat och stöttat. Det är dock viktigt att detaljerna i reformerna också beaktar konsumenttjänsterna och deras sysselsättning”, betonar Mari Kiviniemi, vd för Finsk Handel.

Handelns investeringar minskar

Mellan 2015 och 2021 ökade alla handelns investeringar med cirka 45 procent, men de föll kraftigt förra året, och nedgången fortsätter. Särskilt oroande är det faktum att investeringarna i forskning och utveckling bara var fyra procent större förra året än år 2015.

Kiviniemi är oroad över hur utvecklingen av investeringar inom handeln påverkar den inhemska handelns konkurrenskraft och framtid. Särskilt små och medelstora företag inom fackhandeln har inte alltid tillräckligt med kompetens och resurser utan stöd, inte ens för de tidiga stadierna av digitaliseringen, än mindre för att erövra internationella marknader.

”Det är svårt för handeln att få stöd för sina utvecklingsprogram. Detta har också noterats i OECD, som har uppmuntrat Finland att diversifiera sitt innovationsekosystem och att också involvera små och medelstora företag”, påpekar Kiviniemi.

När det gäller forsknings- och utvecklingsprojekt inom handeln spelar Business Finlands program och finansiering en viktig roll. De bör användas bättre än i nuläget för att stödja digitaliseringen av handeln och utvecklingen av konkurrenskraftiga och koldioxidsnåla konsumenttjänster.

”Detta är också viktigt för sektorer som verkar kring handeln, eftersom handelns investeringar skapar tillväxt, särskilt för inhemska företagstjänster, industrin och byggande. Tyvärr verkar det som om endast det inhemska byggandets andel av denna tillväxt har stärkts under de senaste åren”, konstaterar Kiviniemi.

*Försäljningsvolymen är omsättning korrigerad mot inflation.

Bilaga: Handelns utsikter II 23, eBilaga

Mer information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, mari.kiviniemi(at)kauppa.fi